- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
322

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’322

Den 18 April randades denna för den
tappra danska armén så olycksdigra dag.
Hela dygnet förut fortfor det häftigaste
bombardement, som gjorde slut på hvad
som ännu återstod af de danska skansarne
i centern och på venstra flygeln, så att
dessa, när elden upphörde, endast utgjorde
vidsträckta högar af spillror, afbrutna här och
der af djupa gropar, dit de flesta kanoner
nedramlat. Den fiendtliga elden hade
derjemte varit riktad emot det öppna fältet
bakom sjelfva skansarne, så att den
danska besättningen, äfven om den velat
draga sig tillbaka, likväl endast med största
fara kunnat verkställa detta återtåg. En
sådan rörelse var emellertid ej anbefalld,
ehuru ett rykte, som dock från andra håll
bestrides, vill veta, att danske
befälhafvaren per telegraf begärt i Köpenhamn att
få utrymma skansarne, men på denna sin
begäran erhållit ett nekande svar. För de
6 danska regementen, som närmast höllo
bastionerna besatta, återstod sålunda
ingenting annat än att i det längsta försvara sig
i de förfallna verken, oeh när detta blef
omöjligt antingen söka bryta sig en väg
tillbaka till brohufvudet eller, om äfven
detta misslyckades, ohjelpligen falla i
fiendens händer. De fullgjorde sin pligt, så
godt det lät sig göra med trupper,
utmattade genom en flera dagars häftig eld och
omringade af en i antal vida öfverlägsen
fiende. Men vi återgå till sjelfva
stormningen.

Klockan 10 på förmiddagen tystnade
lielt plötsligt alla fiendens batterier ocli i
samma ögonblick framstörtade 6 fiendtliga
stormkolonner, hållande sandsäckar
framför sig, från de mångenstädes blott 200
steg aflägsna skyttegrafvarne. Anfallet
tyckes denna gång träffat Danskarne alldeles
oförmodadt, ja nästan öfverraskat dem, t}7
hittills hade angreppen alltid skett om
natten. Inom en half timme hade centern
(bastionerna 11:0 4 och 5) fallit i fiendens
våld, ocli derpå var ej heller att undra,
ty utfallsbryggorna voro redan så
skadade, att de ej mera kunde indragas, och de

alldeles sönderskjutna murarne bildade de ’
bästa trappsteg för de anryekande. Knappt
ett enda kanonskott hann afskjutas emot
dessa, innan de få kanoner, som ännu
å-terstodo, fallit i fiendens våld, sedan man
dagen förut försigtigtvis bortfört det
refflade artilleriet. Den venstra flygeln
(ba-stionerna 1—3) kunde numera ej heller
hålla sig, och äfven den tappre löjtnant Ane- J
ker, som så länge försvarat den 2:dra
bastionen, måste nu gifva sig, sedan han sjelf
med tårarne i ögonen förnaglat sina sista
kanoner. Ett bajonettanfall af den danska
reserven, för att återtaga de förlorade
skansarne, kröntes väl till en böljan med
framgång, men den ringa styrkan måste snart
draga sig tillbaka för den öfvermäktiga
fienden, och verkställde detta sitt återtåg
med en oerhörd förlust, beskjuten från det
fiendtliga artilleriet, som nu kört upp
mellan Danskarnes fordna skansar. Den l:st&
brigaden, som utgjort sjelfva besättningen
i skansarne, förlorade dervid 9/io, den 8:de
brigaden hälften af hela sin styrka. Flera
utmärkte officerare, sådane som Holsteinaren ’!
general Du Plat och generalstabsofficern Ro- j|
sen, stupade. Med jemförelsevis mindre för- ;
luster räddade sig 16:de och 17:de
regementena, hvilka innehaft högra flygeln (ba- 1
stionerna 7—10), men hvilka nu, för att
ej blifva omringade, slogo sig igenom till J
brohufvudet. Detta försvarades af en
annan brigad med stor fasthet, ända tills den
sista truppen lyckats rädda sig. Då drog
sig äfven denna tillbaka öfver den häftigt !
beskjutna bron, och nu sprängdes på ett (
gifvet tecken sjelfva bron, sålunda tillin- j
tetgörande Tyskarnes plan att under
stormningens hvimmel öfver densamma fram- j
tränga ända på Als’ jord. Pansarbatteriet ;;
Rolf Krake, som någon tid besköt de
numera af fienden besatta skansarne, hade
litet förut dragit sig tillbaka, för att ej
o-nödigtvis alltför mycket utsätta sig för de
fiendtliga batteriernas eld.

Sådan var i största korthet tillgången >
vid detta blodiga arbete, som utfördes
inom den korta tiden af 2 timmar. Danskar- ;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free