Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’324
na åt den italienske patrioten hemburna
hyllning. De egentliga orsakerna äro
tillsvidare ännu höljda i mörker.
Uppmärksamheten i Frankrike har
senast riktats på en plötslig uppresning bland
de arabiska stammarne i norra Afrika.
Revolten i sjelfva Algier omfattar likväl
endast några stammar i södra delen af
landet på gränsen emot Sahara, och den
anses numera inom kort blifva dämpad eller
åtminstone förhindrad att vidare utbreda
sig. Deremot fruktar man oroligheter åt
den marockanska gränsen, der
infödingarnes fanatism underblåses af sjelfva
myndigheterna. Den farligaste uppresningen
försiggår emellertid i Tunis, der den
arabiska befolkningen rest sig emot den
upplyste beyen, för att fordra upphäfvandet af
några påbjudna skatter, afskaffandet af den
fria konstitutionen och aflägsnandet af de
män i beyens omgifning, som anses för
densammas upphofsmän. Beyen har
redan uppfyllt de begge första vilkoren, men
dröjer ännu med afseende å det tredje.
Rebellerne stå blott en dagsresa från
hufvudstaden, hvilken ännu befinner sig i
beyens våld.
I Tyskland är förtjusningen allmän med
anledning af de i de hederlige Tyskarnes
ögon lysande vapenbragderna vid Dyppel.
Preussiske konungen har i egen person
besökt hären i hertigdömena, der småningom
J/i af hela preussiska armén blifvit
samlad. Den tyska förbundsdagens opposition
emot de begge stormakterna synes till en
stor del upphört, och dess sändebud vid
konferensen i London har erhållit i
uppdrag att i de flesta fall förut rådföra med
dessa makters sändebud. Man tyckes
invagga sig i den förhoppningen, att
Preussen äfven skulle antaga sig ett franskt
förslag att låta herügdömenas befolkning
sjelf afgöra öfver hvart de framdeles
skola höra, och att detta förslag möjligtvis
kunde genomdrifva».
Österrikiska regeringen har nyligen
afskedat grefve Forgach, hittills kansler för
Ungern, men som numera anses för litet
tyskt sinnad för de alltmera tydliga centra- j|
lisationsplanerna. En grefve Herman
Zi-chy, som alltid lutat åt detta håll, har blif- ■
vit hans efterträdare. Österrike bevakar
derjemte med stor omsorg gränserna emot jj
Rumänien, der man senast anmärkt en
stark rörelse och betydliga rustningar.
Afsigten med dessa är ännu ej riktigt känd, !
men Österrike fruktar dem på förhand och j
skulle gerna, ifall de andra europeiska
makterna tilläte det. besätta detta land, som i j
dess ögon har det stora felet att lemna en i
fri tillflyktsort åt landsflyktige polske och
ungerske demagoger.
I Nordamerika har det egentliga och
stora vårfälttåget ännu icke begynt, men
allt häntyder på att vigtiga händelser
inom kort förestå i Virginien. Kongressens
deputeradekammare antog i början af April
enhälligt den förklaring, att Nordamerika
aldrig skulle erkänna en europeisk
monarki, grundad på spillrorna af en
amerikansk republik. Denna förklaring är en- j
kom riktad emot det nya kejsaredömet i
Mexiko. Erkehertig Maximilian antog
nemligen i början af senaste månad definitivt
den honom erbjudna kejsarkronan och
befinner sig för närvarande på väg till sjelfva
Mexiko. Förhållandena derstädes tyckas
emellertid ännu ej vara alltför afgjorda,
ty oaktadt alla den franska Monitörens för- |
säkringar påstås det ännu, att Juarez fin- I
nes qvar i landet och att guerillakriget,
åtminstone i de nordligaste provinserna,
o-hejdadt fortfar. Enligt ett fördrag med ,
den nye kejsaren, skall den franska
ex-peditionskorpsen småningom lemna lan- !
det, hvartill en början redan säges vara
gjord.
AT. V. B.
Helsingfors, J. Sinie/ii arfvingar, 18S4-
Imprimatur: L. Ileimbüryer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
