Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’368
je liten köping för tillfället bör
betraktas såsom suverän och disponera
om sig sjelf. Finnes det någon makt
som vågar råda Danmark att
underhandla på basen af en sådan princip?
Skulle man vilja tillämpa den
hemma hos sig sjelf? Det är visserligen
ej fråga om att uti en sådan siat som
Frankrike, der enheten redan är
befästad, denna princip ej skulle
medföra några direkta faror. Men den
närvarande generationen skulle
knappast hinna dö bort, innan redan
några missnöjda skulle reklamera
oberoende för sin by eller sin provins.
I dag finnes det väl ingen
separatistisk propaganda: man vet att det
vore bortkastadt arbete, så länge
principen af nationens odelbarhet hålles
i heder. Det skulle erfordras att
öfvertala ungefär 20 miljoner Fransmän
för att konstituera en majoritet, och
ett så storartadt företag afskrämmer
äfven de mest företagsamme. Men
om det ock skulle medgifvas, att
majoriteten icke mera gör lag och
att hvarje minoritet kan handla i sitt.
eget namn; om hvarje kommun, som
ej är nöjd med konskriptionen,
kunde förena sig med Schweiz, om
hvarje stad, hvars liberala förhoppningar
icke blifvit tillfredsställda, kunde
inrätta åt sig sjelf en skild regering,
skulle vårt starka och stora
fädernesland efter ej så lång tid delàs och
söndersmulas till en mängd
mikroskopiska stater.
De, hvilkas falska åsigter jag
bekämpar, skola utan tvifvel göra det
inkast, att de vilja tillerkänna auto-
nomi endast åt de etnografiska
grupperna, men ej åt de politiska och
religiösa partierna. Detta är rätt väl
tänkt af dem, men logiken är ej på
deras sida; den kan ej uppdraga
någon sjelffallen distinktion emellan dem
som skilja sig från majoriteten
genom sitt språk och dem som skilja
sig genom politiska opinioner eller
religiös tro. Alla dissidenter äro
lika inför henne: språket som
endast är ett medel att uttrycka
tankarne, är i hennes ögon alls icke
mera respektabelt än den politiska
eller religiösa tron, hvilken är
tanken sjelf. Det är nödvändigt att j
tillerkännen åt alla samma rätt eller
att j vägren den åt alla! Men om i
proklameren den upplösande
principen af minoriteternas rätt till
afsöndring, j Europas mäktiga, som
kunnen meditera uti kabinetternas lugn,
då ären j mera klandervärda än
sjelfva Tyskland: stridens hetta och
passionen kommer detta land att
glömma rättvisan; men j hafven ej ens
någon ursäkt att frambära, j lugne j
åskådare af en ojemn strid. Det
finnes något som är värre än ett brott,
det är en dålig princip. Hvarochen
som låter det onda begås, åtager sig
ansvarigheten derför. Se der
hvarföre hvarje medborgare, huru lågt
han än må stå, måste protestera
e-mot hvarje akt eller hvarje theori,
som kunde tjena såsom ett farligt
prejudikat. Det kan väl hända att
hans röst ej finner något eko och
förlorar sig i öknen; men det är dock
ej onyttigt att han låter höra sig, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
