Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■459
po socken, utan den vanliga
procedurens omgångar, skall undergå en
: generel förmedling. — Men så
motiverade än generellare förmedlingar
med afseende å den närvarande
si-I tuationen kunna vara, inses dock lätt
|j att de blott äro ett botemedel för
stunden, ett slags nödhjelpsåtgärd,
icke någon finansreform.
Vid den nyss afslutade landtdagen
beslötos äfven några åtgärder uti
ifrågavarande syfte. De äro:
salpetergärdens afskaffande, revision af
räntepersedleomsättningen, lindring i
hållskjutänings- samt väga- och
brobyggnadstungan jemte beredande af
öfvergång till ytterligare reformer
derutinnan, samt främst borttagandet af
de trånga gränserna för egostyckning
och jordafsöndring, hvarigenom skall
|| vinnas en så stor frihet i dessa
afse-: enden, som med den bestående
grund-! skatten är förenlig. Ehuru närmast
|; blott angående kommunen, bör dock
äfven den föreslagna regleringen af
presterskapets aflöning räknas till
dessa åtgärder. Endast tvenne
hithörande reformer, men begge af
genomgripande betydelse, taga vi oss
friheten bär påpeka såsom önskliga.
Den ena vore: upphäfvandet af de
olika jordnaturerna, hvarvid egarene
af frälsejord naturligtvis skulle inåsta
erhålla skälig ersättniug för
frälsefriheternas förlust. Den andra:
indelningsverkets utbytande mot ett
sådant militärsystem sotn baserade sig
på bela nationen i stället för, såsom
nu, endast på jordegarene.
Men vill man åstadkomma ett ra-
tionelt finanssystem, så kan man icke
stanna vid partiella reformer, utan då
måste den andra af ofvan antydda
vägar beträdas, då måste hela
grundskatten afskaffas. Yi hafva i
föregående delen af denna uppsats sökt
framhålla huru grundskatten bör
bedömas ur theoretisk synpunkt. Det
finnes väl alltid dem, som älska att
tala om otillämpligheten af theorier.
Men deras förmenande förtjenar intet
afseende, ty följde man sådana
praktikers råd, blefve det ett famlande
hit och dit mellan såkallade
klokhetsåtgärder, hvilka, saknande
sammanhållning, ledde till förbistring.
För finansväsendet, liksom för alla
andra brancher af offentlig, ledande
verksamhet, är det nödvändigt att
vara bygdt på principer, hållbara i
sig sjelf och syftande till ett bestämdt
mål. Icke är det möjligt att genast
och omedelbart realisera det såsom
bäst och förnuftigast insedda, det
ideella, men man bör åtminstone
sträfva dertill oeh derföre inrätta
öfvergången så, att den verkligen blir en
approximation till det åsyftade
målet. Kan man utbyta en irrationel
beskattningsart emot en annan som
står närmare fullkomligheten, så bör
man väl göra det, såsnart
öfvertygelsen om den senares företräde
vunnit insteg. Icke så, som skulle en
sådan förändring böra ske
hufvudstupa. Tvärtom: i finansreformer,
om någonstädes, måste all möjlig
varsamhet iakttagas, enär de på det
närmaste beröra det sociala lifvets
grundval, eganderätten, hvilken oupphör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
