Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■464
gues usifées en Belgique est
faculta-tif"; det hade visat sig att fransyskan
icke desto mindre, ined stöd af
tidigare öfvervigt, faktiskt behållit
öfverhand och på visst sätt efterträdt
holländskan. Tillochmed inom de
lokala myndigheterna, i lägre
undervisningsverk och vid
domstolsförhandlingar var den rådande. Till följd
af långvarigt försummande och
förbiseende var flamländskan icke
mäktig att här — och ännu mindre inom
litteraturen — bjuda det mera
bildade språket spetsen; den lopp fara
att skrida allt mera tillbaka och
underkännas.
Detta förhållande påkallade de
lit-teratcs uppmärksamhet och försatte
dem med ens uti samtidens
angelägenheter. Huru? — frågade de sig
— skall väl detta i sig rika
nederty-ska tungomål, hvilket i vår äras
dagar egt så stor utbildning och på
hvilket så anmärkningsvärda skapelser äro
författade—skall väl detta våra mest
frejdade förfäders språk fortfarande
vara förfallet till en underordnad rol?
Skall det icke förmå att begagna sig
af de rättigheter, som efter vår
politiska pånyttfödelse blifvit garanterade
och skall icke en egendomlig,
intel-lektuel renaissance äfven för
Flam-ländarne vara möjlig? Låtom oss
förena våra bemödanden i detta
syfte och, i likhet med hvad som
annorstädes sker, arbeta lör det
underlägsna elementets höjande!
Så var rörelsen bragt å bane. Den
utgjorde i begynnelsen — såväl i
betraktande af dess upphofsmäns antal
och tillgöranden, som ock emedan
den egentliga menigheten, hvars
för-del förfäktades, ännu till densamma
förhöll sig skäligen fremmande —
tillsvidare en icke synnerligen uppmärk- I
sammad företeelse; den förblandades
i inängdeii af de talrika föreningar
och sällskaper, hvilka för skilda
ändamål under den fria regimen
bildade sig. Det var en
patriotisk-litterär association vid sidan af öfrige
sådana. Utoin Wilieins och
Blom-maert, hvilka stodo i de främsta
lederna, utmärkte sig snart Snellaert
(f. 1809) såsom en af de ifrigaste le- j
damöterna. Man organiserade cirklar 1
— företrädesvis, enligt forntida
föredöme, Rederykkammern ("chambres de
rhétorique") under tillförene brukliga
namn — utgaf brochyrer och
tidskrifter, föranstaltade banketter o. s.
v. samt sökte sålunda utbreda
intresset for det åsyftade målet och
föröka antalet af afhängare af den flam- !
ländska saken.
Från detta sitt tidigare stadium
upplyltades densamma till större
be-märkthet och vann allmännare gen- [
klang, isynnerhet ur litterär synpunkt,
genom verksamheten af en rikt
utrustad man, som dertill anslutit sig.
Denne var den unge Henrik
Con-science från Antwerpen (f. 1812),
hvars ynglingaenlhusiasm och varma
håg skildt lifvats genom studium af
de flamländska häfderna och hvilken
i återupprättandet af den nämnda
stammens ära fann elt sträfvande,
mäktigt att tillfredsställa hans rastlösa
ande och att i förgätenhet bringa en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
