Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■472
ska vännerne voro sålunda
nödsakade att göra ett val — oeh
katholi-cismen blef den, som lemnades
å-sido.1
Katholicismen led ock — såsom
1 annorstädes framhållits1 — vid
den-!: na tid på det politiska fältet ett
af-j| görande nederlag. De fiendtligt
behandlade Liberale, anförde af dessa
samme "Fransquillon^rs" hufvudmän,
hvilka varit utsatte för så bittert
klander, kommo till makten.
Under det stormupprörda skifte,
som ingick för Europa med året 1848
och hvilket i hög grad satte
staternas fasthet och deras ledares
patrio-, tism på prof, uppträdde i allmänhet
de Liberale på ett så fosterländskt oeh
samhällsnyttigt sätt, att de gjorde sig
förtjente af det allmännas erkänsla.
Skildt ådagalade de genom sin
hållning med hänsigt till Frankrike, att
de beskyllningar dem gjorts för
hemlig lutning åt detta håll, voro
ogrundade, och att de framför allt hade
eget lands värdighet för sina ögon.
Deras förfarande var så otvetydigt
att. det tillochmed från de sydliga
grannarnes sida ådrog det wallonska
| elementet tillvitelser att, mera än
an-i dra den belgiska nationens medlem-
1 Såsom .ett betecknande faktum må
nämnas att Conscience, med hänsigt till
sina tendenser, vid denna tid af de öfrige
ledamöterne uti den ansedda litterära
föreningen "Oliveqvisten" (Olyftøk) i
Antwerpen, jemte tvenne andra, blef
utesluten från sällskapet (Dec. 1847). — Gust.
d’Alaux, anf. arb.
s Se „Belgiska förhållanden, II", i
Marshäftet af Litterär Tidskrift.
mar, hos sig ha koncentrerat en
"o-förklarlig antipathi" emot
Fransmännen.3
Denna hållning var enkannerligen j
egnad att ur Flamländarnes sinnen
förskingra den återstod af
misstroende, som der ännu kunde förefinnas,
på samma gång äfven de Tyskes
anspelningar förlorade sin udd. Och å
ett annat håll vittnade äfven
regeringens åtgärder hädanefter om
benägenhet att successivt gå
petitionärer-nes önskningar till mötes.
Uti de förordningar, som vid
denna tid reglerade den högre elemen- |
tära undervisningen under statens till- j|
syn och hvilka Tör den uppvexande
generationens utveckling voro af icke
ringa betydenhet, stadgades att
flamländska skulle meddelas bland
läroämnena.4 Ett högre officielt erkän- I
nande hade och redan tidigare ve- i
derfarits språket, då Conscience
blifvit kallad att deruti undervisa de
3 "C’est un fait à noter", säger Gust.
d’Alaux bland annat under redogörelsen
för förhållandena vid denna tidpunkt, "que
le« rèpugnanc-es manifestèes en Belgique contre la
France se trouvent prècisèment concentrèes chez
le* Beiges de race franfaise, chez tes Wallont."
Författaren förlorar sig härpå uti skilda
förklaringsgrunder öfver detta i hans ögon
besynnerliga faktum, lemnande dock
dervid ur sigte den enda sanna —
fosterlandskänslan och de egendomliga, nationella
intressena. Anf. arb. p. 949 ff.
’ Uti de kungliga atluenéerna egde
denna undervisning rum så inom flamländska
som wallonska landskaper, uti vanliga
medelskolor äter blott inom de förenämnda
områdena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
