Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■485
dant; men de bevis dessa lemna äro
nödvändigtvis mer eller mindre
ofull-|| ständiga och otillfredsställande. Då
, hjernan oeh dess membranet1 blifvit
synliga till följd af sjukdom hos en
;, menniska, hafva de nemligen alltid
i större eller mindre grad förlorat
sitt normala utseende, innan
noggranna komparativaobservationer
kunnat göras utan fera tör patienten.
Mr Durham har ledts af den åsigt,
att ett konstgjordt blottande af
lefvande djurs hjernor borde kunna
bereda tillfälle till mycket mer
definitiva observationer än de som kunna
il göras i fall af nyss antydd
beskafien-het. Han anställde derföre talrika
;j experimenter med ofika djur. De
er-hållna resultaterna voro
öfverensstäm-j1 mande, sedan de nödvändiga och
tillfälliga svårigheterna lyckligen blifvit
öfvervunna.
Mr Durham beskrifver sin method
ij att gå tillväga samt de iakttagelser
|j han gjort, på följande sätt:
På en fullständigt chloroformiserad
j hund borttogs, medelst trepan, i den
pa-! rietala regionen af hufvudskålen ett
stycke ben, ungefär så stort som en engelsk
i shilling, och den underliggande delen af
duva matei■ bortskärs delvis. Den sålunda
l| blottade delen af hjernan tycktes vilja
still ga npp i öppningen genom benet. De
stora blodkärlen vid ytan voro något
utspända, och ingen bestämd skillnad i färg
emellan artererna och venerna kunde
förmärkas. Då chloroformens verkningar hade
upphört, sjönk djuret i en jemförelsevis
naturlig och lugn sömn. Motsvarande
förändringar visade sig i hjernans utseende;
dess yta bleknade och sjönk ned, nästan
under benets nivå; venerna voro ej mera
utspända. Små blodkärl, innehållande blod
af arteriel färg, kunde tydligen ses, och
månget sådant som förut tycktes uppfyldt, j
med svart blod, kunde knappast urskiljas. !
Efter någon tid väcktes djuret; en rodnad
syntes genast utbreda sig öfver hjernans
yta, hvilken åter steg upp i öppningen. I
Då djuret alltmera npplifvades blef pin
mäter äfven mer och mer retad, och
hjern-substansen svällde allt mer och mer af
blod; ytan antog en klart röd färg,
otaliga blodkärl, som under sömnen varit o- ij
synliga, kunde nu ses öfverallt och blod
tycktes strömma genom dem med stor ha- I
stighet. Venerna, såväl som artererna och
kapillarkärlen, voro fulla och utspända,
men deras olikhet, i färg och tjocklek
gjorde det. lätt att åtskilja dem från
hvarandra. Efter någon tid erhöll djuret föda
och fick åter insomna; blodkärlen återtogo
efterhand sitt förra utseende och hjernans
yta blef åter blek. Djuret sofde på ett
alldeles naturligt sätt. Kontrasten
emellan hjernans utseende under tiden för dess
funktionella verksamhet och dess tillstånd
af hvila eller sömn, var alldeles i ögonen
fallande.
För att undvika verkliga eller
möjliga invändningar placerade mr Dur- I
harn, under några af sina
experimenter, i stället för det benstycke, som
blifvit borttaget, ett noga passande
urglas och fastade medelst kanada- |j
balsam dess kanter lufttätt vid
benet. Hjernans olika utseende hos
sålunda behandlade djur kunde
tillfredsställande observeras genom fönstren |’
i deras hufvudskål, och de befunnos !
öfverensstämma så noga som möjligt
med den ofvananförda beskrifningen.
Hvilken nu än
anti-vivisektionister-nes åsigt, må vara om det
berättigade eller oberättigade i mr Durhams
operationer, säkert är dock att. de
erhållna resultaterna äro högeligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
