Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■530
då det småningom befanns
ändamåls-löst att fortfarande anskaffa böcker,
för hvilka icke mera någon plats
kunde beredas, reducerades anslagen för
de närmast följande åren till endast
4,500 pund och till och med till
ännu mindre. Först då det nya,
storartade Reacling Hoorn med sina
vidsträckta förrådsrum år 1857 blef
färdigt — hvarom längre fram
mera—-kunde åter bok-reqvisitionerna
fort-sältas i samma storartade skala som
förut; år 1858 och likaså år 1859
disponerades åter omkring 10,000
pund hvardera året endast för inköp
af böcker.
Den storartade effekten af mr.
Pa-nizzis förslag, sådant det nu var
rea-liseradt, visar sig bäst vid en
jemförelse af bibliothekets tillgångar fore
och efter denna stora reform.
"Bi-bliotheket" — yttrar mr. Winter
Jones i en särskildt utgifven ’Vägvisare
till de tryckta böckerna i British
Museum’ — "bibliotheket har tvenne
gånger blifvit räknadt: första gången
den 25 Juli 1838, då anlalet af de
tryckta böckerna uppgick lill 235,000
band ; andra gången den 15
December 1849, då det vuxit till 435,000.
De uppgå nu (1862) till 660,000 och
den årliga tillvexten understiger icke
35,000 volymer." Det förtjenar
tillläggas, att år 1821, innan konung
Georgs stora bibliothek tillkommit,
böckernas antal ulgjorde endast,
omkring 116,000, och vid denna tid
var dock, mer än någonsin
sedermera, den tro temligen allmänt gängse
hos en betydlig del af den stora pu-
bliken i England, att "bibliotheket i ;
British Museum egde i sin värjo
hvarenda bok som någonsin blifvit tryckt."
Med lika stor anspråkslöshet som räf|- ii
mätig sjelfkänsla anmärker mr. Watts 1
sjelf, att museet väl knappast eger
någon bättre anledning til! glädjande i
utsigter för framtiden än den, alt
nämnda folktro blifvit mindre säker
på sig i fullkomligt, samma progression ;
som den blifvit mindre absurd, saml i
att bibliothékarierna i British Muse- 1
um äro de första att erkänna att,
hvilka relativa förtjenster bibliothe- !■
ket än må ega, det likväl hvad en
möjlig fullständighet beträffar, är långt
ifrån att vara hvad det borde och
kunde.
Icke destomindre är bibliothekets
tillstånd nu, såsom vi sett, ett helt
annat än det var för tjugu år
tillbaka, och det intager för närvarande
i qvantitativt afseende om icke det
andra, åtminstone det tredje eller
fjerde rummet bland Europas stora
boksamlingar. Bibliotekerna i
Frankrike, Italien och öfverhufvud i södra ;
Europa ha grundat sitt stora rykte
hufvudsakligen på förtjenster, sådana |
som den gamle kände bibliografen
dr Dibdin fäster förnämsta vigten vid:
— sällsyntheten och. nitiditeten af de
enskilda arbetena, ett väl
konditio-neradt yttre skick, och i allmänhet
samlingarnes prydliga yttre
utrustning. 1 Tyskland deremot egnas
hufvudsakliga uppmärksamheten åt
bi-bliothekernas vetenskapliga fullstän- :
dighet, åt deras systematiska
uppställning och katalogisering. Exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
