Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■539
|j vande vittne. Men hvarföre besvära
1 läsaren med alster af andra
ordningen, då felen kunna uppvisas i
tvenne af expositionens mästerverk?
"Oe-|j dipus lösande Sphinxens gåta", af
Gustave Moreau, har helsats af
kritiken allmänt nog såsom gryningen
af ny konst. En sådan förhoppning
är obegriplig äfven för den, som
varmt beundrat det höga allvaret,
den stränga pre-rafaëlitiska stylen,
hvilken kraftigt understödes af ett
fnit utveckladt färgsinne. Edm. About
liar dock rätt då ban manar
konstnären att i Herrans söka den
blifvande konstformen, men att söka
framåt, icke tillbaka bland gamla
^ skolors ofärdiga former. Då Moreau
förflyttar Sphinxen från dess vanliga
horizontala läge till ett
perpendiku-lärt, i det ban, bibehållande för
resten hennes rörelselöshet, låter
odjuret haka sig fast vid bjelken, så
faller han midt in i det moderna felet
att, jägtande efter en nyhet, vilja
förklara med penseln mer än den liar
makt att uttrycka. Det andra
mä-j sterstycket är en s. k. "Eva", af
Eugene Eaure, en qvinnogestalt, så
gra-I ciös och sköntrundad i formen, så
|j morgonfrisk i köttfärgen, och
der|i jemte så plastiskt ädel i hållning och
linjer, att man redan tror sig se det
moderna qvinnoidealet födas under
målarens pensel, såsom Grekerne
så-| go det antika framgå under
skulptö-rens mejsel. Men skapelsegåfvan
sviker konstnären då det gäller anletet,
som är det af en vanlig småläck
qvinna, och ban nedfaller fullstän-
digt i den moderna svaghetssynden,
då ban låter henne nedböja den
blomstrande grenen af ett träd, under
förevändningen att njuta af dess
vällukt, men egentligen för att
kokettera med armarnas lyftande oeh
sålunda bereda mästaren ett nytt
elegant motiv.
Denna afsigtlighet, som gör
fantasiverksamheten till en nyckfull lek,
kan vara förorsakad af bristande
konstförstånd hos de enskilde, men den
är för allmän, att ej grunden borde
sökas hos det moderna konstlifvet
öfverhufvud. Och grunden är,
skulle jag tro, å ena sidan att lärarnes |
inflytande är alltför svagt för att ge- ’
nom traditionella läror någon stadga
skulle bibringas elevernes
skapelsesätt. I katalogen kallar sig en hop
elever af Cogniet, en annan af
Delaroche, en tredje af Picot, men mel- ;
lan mästaren och eleverna eller mel- ’
hm dessa inbördes finnes ingen
märkbar gemensamhet hvarken i val af
ämnen eller methoder. Att
Giaco-motti, elev af Picot, gått i samma
skola som Moreau eller som
Tony-Faivre, hvars lekande amoriner straxt
skola omnämnas, är en alldeles
betydelselös uppgift, eller innebär för
uppfattningen af dess skapelsesätt
ungelär lika mycken upplysning som
notisen om deras bostad. Man går il
i en atelier för alt af mästaren
uppsnappa hans tekniska reglor; men
man sätter en ära i att hålla sig o- !
beroende af hans uppfattningssätt och
man har ingen förkärlek för hans
ämnen. Man söker hitåt eller ditåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
