Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■543
I genting bekymmersammare än en
bre-lagnesisk landtman» uppsyn vid sin
nyföddes vagga, om man får tro
Lerouxs framställning. Millet s
"herdeflicka", som stickande går framför
sin hjord, var dock ett herrligt
stycke ur en varm och kraftig natur,
och männen som hembära en nyfödd
i kalf, af’ samme mästare, skulle med
en lilen tillsats af komiskt element
företett en förträfflig ladugårdsinteriör.
Hvad förresten den komiska genren
vidkommer, så är derom icke
mycket att säga. At det hållet var af
det franska snillet icke heller
mycket att vänta.
Så är nu genren med en afgjord
framgång införd inom den franska
konsten. När för tjugu eller trettio
i år sedan "Meissonnier, trots hans
lärares, Cogniets, förmaningar och
föredöme, öfvergaf det stora måleriet
för små, minutiösa scener ur förra
seklets hemlif, ansågs han så godt
sorn förlorad tör konsten. Endast
slipprigheten i de mestadels
orientaliska ämnen som Gérome framställde
tillät honom att med bifall behandla
intima scener. Såväl härutinnan, som
i afseende å den genomdrifvet fina,
nästan vaxakliga färgläggningen
ställde sig denne konstnär vid sidan uf
18:de århundradets bäste målare,
sådane som Adrian van der Werff, och
vann sig så stort anseende, att han
! förlidet år nämndes till professor i den
reorganiserade École des Beaux-Arts.
Men så hastigt har genren utvecklat
j sig, att Gérome på höjden af sin
bana står både hvad uppfattuing och
utförande vidkommer som
representant af en osund, lyckligtvis
öfvergifven smak, åsidosatt för ett flertal
af yngre genremålare. Hans "Almée",
eller den mexikanska danserskan med
blottad måge, visade af hurudant slag
det pikanta måste vara som tillförene
skulle bära upp genremålningen. Från
annat håll framqväller intresset som
lifvar de genremålare jag ofvan nämnt,
en annan är inspirationen som leder
deras hand. Det älskliga, täcka och
naiva, kanske mera än det innerliga
och känslosamma, utgöra ådror detn
de med säker instinkt följa och med
säker hand lägga i dagen. Bedömd
jemnsides med de många
representanter Düseldorff hade insändt, tog den
franska genren utan allt tvifvel priset
framför sin berömda medtäflare.
Nor-denbenfs scen från en prestgård i
norska fjellarne hude förträffliga partier,
såsom fönstret med dess vinterutsigt,
pastorn och den välkomnande
pastorskan, men hvilken är den mannen
som tagit plats vid prestens sida, och
hvad vilja de oförståndigt inträdande
bönderna? Hans andra tafla, en
fästman som bringar brudskänkerna åt
sin flicka, hade mera enhet, men ban
förskönar anletsdragen hos de unga
personerna ända till trivialitet. I
Sa-lentins "Hittebarnet" funnos åtskilliga
dugtiga och väl utförda figurer, men
felel var äfven här den bristande
enheten, konsten att genom stämning
och färg accentuera hvarje sak så att
den erhåller sin tillbörliga plats i det
bela. Emellertid förstod man lätt
hvad artistens mening var, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
