Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■555
II lunda uppkomna färgen liar burit
j| namn af Bleu de Paris och lileu de
| Lyon och användes mycket vid
färgerierna i Frankrike. Till sin kemiska
|j karakter anser Hoffmann densamma
|j vara en förening, i hvilken en del af
i rosanilens väte är ersatt af samma
j| kolväte (fenyl) som finnes i anilin,
jj benzol elc.*
Angående den närmare tillgången
: vid bildande af de ämnen, hvilka vi
! nu i ett sammanhang lärt känna,
sväf-; va vi i dunkel, fastän vi nu redan
känna flere af dem i rent tillstånd. Flere
I försök att förklara denna tillgång
haf-j va visserligen fortfarande blifvit
gjorda, och sednast har under de
tvenne sista åren H. Schiff utfört
vidlyftiga arbeten åt detta håll. Något
fullständigt har dock ej vunnits. Man
har väl velat karakterisera dessa
processer, åtminstone i många fall,
såsom oxidationsprocesser, men ganska
invecklade äro de och mycket svåra
att tillsvidare klart uttrycka uti
kemiska eqvationer med kemiska tecken.
— Ett alldeles nyligen af Hoffmann
framvisadt förhållande kommer äfven
att ännu mera föröka svårigheterna
vid förklaringen och bevisar att man
hittills mer eller mindre varit på
alldeles oriktiga vägar. Han uppgifver
sig nemligen hafva funnit att
fullkomligt kemisk ren anilin med de
van-L liga för anilinfärger framställning
begagnade ämnen, alldeles ej gifver
några färger. För att dessa skola bil-
C’° II"1 (C12
da sig är det nödvändigt att anilin
till större eller mindre grad är
blandad med toluidin, en med anilin på
likartadt sätt sammansatt bas. Detta
ämne skall äfven, enligt Iloffmanns
uppgift, alltid linnas i fabriksmässigt
framställd anilin. Denna
öfverraskande upptäckt bidrager, som lätt
inses, att äudra alla hittills antagna
åskådningssätt, och vi se att frågan
åt detta håll ännu är nästan alldeles
outredd.
Vårt ämne skulle nu leda oss att
lemna en redogörelse för de
metho-der man har att fästa anilinfärgerna
på de väfnader eller garn man vill
färga. En stor mängd olika
förfaringssätt hafva här sökt göra sig
gällande. Isynnerhet i början af
ani-linfärgindustrin, såg man många
patenter uttagas att färga utan
betnings-medel, det vill säga utan att,
hvarken till tyget eller färglösningen,
tillsätta något annat ämne som skulle
tjena att fixera sjelfva färgämnet.
Man framhöll att åtminstone de
violetta anilinfärgerna voro sådana som
man i färgerier kallar subjektiva
färgämnen. I senare tider tyckes man
dock allmänt begynt använda
betningsmedel, isynnerhet för rosanilin,
om hvilket de källor vi varit i
tillfälle alt rådfråga, innehålla något
fullständigare uppgifter i detta
afseende. Ett synnerligt värde såsom
betningsmedel har garfsyran, den
syra som fås från galläpple. Man
dränker tyget eller garnet först i en
garf-svrelösning och inför det sedan i en
lösning af något rosanilinsalt, då fär-
* Dess formel vore dä:
II4)3 N3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
