- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
558

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■558

Sardanapalus.

Gör det genast
Och liemta mig, så hastigt som en sträng
Och noggrann undersökning gör det
möjligt,

Besked hur sig förhålla må med denna
Tilldragelse.

(Panta och officern g<i.)

Myrrha.
Så hafva till och med
Sig vågorna rest upp mot dig!

Sahdanapalus.

De äro

Ej mina undersåter, flicka, och
Förlåta bör jag, der jag ej kan straffa.

myrhiia.

Jag gläds att detta förebud ej skrämt dig.

sa iida^a palus.
Jag fruktar inga tecken mer. De säga
Mig intet som jag icke sedan midnatt
Har sagt mig sjelf. Förtviflan skingrar
sådant.

Myrhiia.

Förtviflan?

Sahdanapalus.
Nej, förtviflan icke just,
Ty när vi veta hvad som kominer och
Hur det bör mötas, kan väl ett beslut,
Om det är fast, förtjena ett mer ädelt,
Ett bättre namn än detta ord. Och dock —
Hvad äro ord? Med dem och allting
annat

Vi hunnit snart till slut.

MvnniiA.

Blott ej med ett:
Med menskans största handling,
kröningsakten

För allt som var, och är, och blir — det

enda

Som är för alla menniskor gemensamt,
Så skilda eljest till klimat ocli härkomst

Och ålder, kön, färg, språk, förstånd och

känslor,

Och utan annat samband än just detta —
Det mål vi föddes för, att trampa här
Den dunkla labyrinth, som kallas lifvet.

Sardanapalus.
Var derför glad, ty snart skall knuten
lösas.

Den intet har att frukta mer, kan tryggt
Bele hvad honom nyss förskräckt, likt
barnet,

Då busen afklädd är gin mask.

(Pania återkommer.)

Pania.

Det är

Som man dig sagt. Jag har fördubblat

vakten,

Och från den plats, der muren är som
starkast.

Jag dragit bort förstärkningarne, att
Betäcka det mot floden öppna stället.

Sabpanapalüs.
Ditt värf du troget fyllt — så som det
anstår

Min Pania! Snart dock lösas alla band
Emellan OSS. (Gifver honom en nyckel.’)
Se här, tag denna nyckel.
Den läser upp ett lönligt rum, beläget
Invid min hvilobädd i sofgemaket,
(Mer ädel börda har väl aldrig tyngt
Den gyllne bädden än i dag, fastän
En rad af kungar hvilat der, ty nu
Den bär hvad engång Salamenes var);
Sök upp det gömda rum som nyckeln
öppnar;

Det är af skatter uppfyldt. Tag deraf
För dig och dina vänner. Nog der finnes
För eder alla. Frigif slafvarne,
Låt folket, af hvad kön det vara må.
Inom en timme öfverge palatset.
Lös sedan mina barker, fordom gjorda
För nöje blott, nu tjenliga till flykt.
Högt svallar floden; mäktigare än
En kung, beror den ej af fiender —
Fly, och blif lycklig!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free