- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
567

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

567.

sterrikiska pansarskeppet efter det
andra lindé nemligen småningom
passerat Gibraltars sund och förenat sig
med eskadern i Nordsjön, som
sålunda skulle komma att ega både flera
och större pansarskepp än
Danskarne. England tycktes numera göra
inga invändningar emot att denna
eskader inseglade i Östersjön. Äfven
ifall hela den samlade danska flottan
vågat mäta sig med densamma,
hade man dock varit tvungen att i
sådan händelse bortkalla
blokadeska-dern i Östersjön, hvilket åter hade
möjliggjort ett försök att på den
preussiska flottan landsätta trupper på
Seland. Utsigterna för framtiden
tycktes sålunda förtviflade och det
danska folkets mod, som hittills varit
orubbligt, sjönk med ens. Den
djupa skiljaktigheten emellan den
Mon-radska ministèrens och konungens
enskilda politik, som redan förut
förlamande inverkat på alla företag,
framstod nu tydligare än någonsin.
Ministèren uppmanades af konungen
att begära sitt afsked och gjorde det.
Dermed var det också slut, med
motståndet à tout prix; konungen omgaf
sig med ett nytt kabinett, deri
Bluh-me och Moltke, gamle absolutister
från helstatstiden, voro de förnämsta
personligheterna. Större delen af det
danska folket såg till en början med
glädje denna förändring, som syntes
medföra, den länge saknade enheten
i regeringen och som dessutom, så
förespeglade man sig, genom sin
större lutning åt Tyskland kunde
förskaffa landet gynsammare fredsvilkor.

Såsom det uppgifves, på kejsar
Napoleons råd, vände man sig direkte
till Tyskland; parlamentärerafsändes
till det fiendtliga lägret och man
afslutade ett nj’tt vapenstillestånd från
den 20 juli till månadens slut, under
hvilken lid fredspreliminärerna skulle
uppgöras på en konferens blott
emellan de stridande makternas
representanter i Wien.

Desse sammanträdde också, efter
några, dagars dröjsmål der, och
öfver-läggningarne börjades. De
öfvermo-dige segrarnes anspråk hade vuxit
med framgången och Danmark
behöfde flera dagars betänketid, innan
det kunde förmå sig att antaga dem..
Då den bestämda tiden för
vapen-hvilan emellertid gick ut, var man
nödsakad att förlänga den till den 3
Augusti. Slutligen undertecknades
fredspreliminärerna och voro i
sanning hårda för de besegrade.
"Tyskarne hafva visat sig ingenting
förstå af segrarens ädelmod", säger med
rätta en fransk tidning derom.
Danmark skulle, enligt dessa, afträda alla
tre hertigdömena, både Holstein,
Slesvig och Lauenburg. Såsom ersättning
för de jutländska enklaverna i
Slesvig, skulle det erhålla en obetydlig
bit af norra Slesvig från Ribe till
Koldingån. Deremot förlorade det
Westerhafsöarue vid Slesvigs vestra
kust, äfvensom Als, denna "Östersjöns
perla." Danska nationalskulden
borde i förhållande till folkmängden
fördelas emellan den återstående
monarkin och de afträdda provinserna.
De danska utgifterna för det närva-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free