Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574.
de man kalla en sådan: en rückwärts
gekehrter P ro]the t. Men ehuru de
tyckas vända sig endast åt forntiden,
verka de dock ofta oändligen på de
dagar, som komma skola. Att
sådant i sällsynt grad var förhållandet
med Porthan lärer af ingen bestridas.
Men att sådant kunde af en man
med lians krafter åstadkommas,
förekommer deremot vid första påseende
mera öfverraskande. Jag tror mig
på detta ställe genast böra vidröra
en fördom angående Porthan,
hvilken besynnerligt nog tyckes ha
arbetat sig fram nästan till allmän
giltig-: het, den nemligen, att han icke skulle
ha varit med det, hvad man kallar
j snille begåfvad. Äfven de af hans
lärjungar, hvilka med den varmaste
kärlek omfattade honom och som,
sjelfve snillrike män, bäst tycktes
vuxna att i detta hänseende
bedömma honom, antogo detta förhållande
städse såsom ett axiom. Så sjelfva
Erkebiskop Tengströtn, ehuru
innerligt han annars kände och erkände
|j Porthans stora förtjenster. Ej under
således, att samma mening tidt och
ofta af andra, hvilka i mer än ett
hänseende stått aflägsnare från
honom, blifvit upprepad. Förunderligt
synes det mig likväl, att mail för
ingen del velat tillerkänna en Porthan
snille, hvilket det på ungefär samma
tid icke föll mången in alt frånkänna
en Choræus. Skulle jag våga söka
förklara denna fördom, ville jag
finna orsaken dertill, utom i
vanskligheten och obestämdheten af sjelfva
!j det begrepp, man fäster vid ordet
snille, deri att Porthan i början af
sin bana med föga öfverträffande
framgång försökt sig i poesien, hvars
gudinna den tiden, liksom ofta annars,
ansågs hafva sig beskärd uteslutande i
rättighet att utdela diplom på genia- i
litet. Ett undantag från denna regel j
gjordes likväl allmänt. Det skedde
för Calonii räkning, hvilken hade haft
den klokheten att aldrig låta fresta
sig till slika försök, hvari han
troligen rönt måhända ännu mindre fram- :
gång än Porthan. Sålunda hade
Ca-lonius, hvad poesien beträffar, fram- i
för Porthan åtminstone öfverlägsen- ;
heten af den negativa förtjensten att
icke hafva lemnat några punkter för :
jemförelser, till hvilkas anställande
menniskor, som ej veta göra någon- ;
ting bättre, städse känt sig så
lockade. Snart eröfrade sig också
Calo-nius nästan monopolium på att bland
de äldre akademiska lärarne såsom
snille hyllas. Måhända gjorde han
denna eröfring mindre genom sin
skarpsinnighet i vetenskapliga
forskningar, i huru hög grad han än
dermed var begåfvad, än genom den
spetsfundiga epigrammatiska
klyftighet, hvilken, ett lånt gods från
Fran-soserne, begynte aktas högst bland
menskliga förmögenheter. Hos
Calo-nius saknade väl qvickheten sin
väsentliga fransyska egenskap: det be- :
hag, den finhet, som åt den gaf
e-lasticitet; men den egde till
ersättning en dugtighet, en skärpa, som
gjorde att den ofta nog trängde i
märg och ben och kändes till sina j
verkningar der desto längre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
