Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582.
|l
1861 under ledning af adjunkten O.
Torell. På deltagarnes vägnar
skildrad af Karl Chydenius, deltagare i
expeditionen. (Under tryckning hos
|j P. A. Norstedt & Söner i Stockholm.)
Sverige har sedan mer än ett
sekel tillbaka intagit ett framstående
rum i vetenskapernas
utvecklingshi-storia. Det har här först att
upp-| visa dessa stora verldsbekanta namn
från Linné till Berzelius, hvilka
redan blifvit hela mensklighetens till—
’■ hörighet och hvilkas klang är
välljud för hvar och en som gläder sig
öfver vårt slägtes framåtskridande till
i allt större insigt och fullkomlighet.
! Men det finnes vidare en mängd
svenske män, hvilka genom sina
forsknin-;j gar äro välkända för dem som i
detalj sysselsätta sig med de skilda
vetenskaperna, fastän de icke äro så
j| bekanta för den stora allmänheten,
inför hvilken de öfverglänsas af
he-roernas gloria. De utgöra, så alt
säga, landets vetenskapliga basis,
öfver hvilken sedan de stora snillena
höja sig så att de blifva synliga för
allt folk.
Perioder gifvas då dessa första
rangens andar saknas, och den ytlige
betraktaren tycker då att
vetenskapens fält står öde. Men vid
närmare skärskådande finner man att
likväl intet stillastående eger rum, utan
att tvärtom ett oafbrutet arbete för
vetenskapens utbildning fortgår och
att nationen derigenom håller sig i
jemn höjd med öfriga kulturfolk och
samlar stora och vigtiga skatter till
L__’
deras gemensamma förrådskamrar af
sanning, vetande och insigt.
Den tid i hvilken vi nu lefva är
en sådan ofvanantydd period. Den
svenska thronen inom
naturvetenskaperna står ledig efter Berzelii död,
likasom ej heller kronan inom de
historiska vetenskapernas område
blifvit tillerkänd åt någon sedan Geijer
lemnade det jordiska. Likadant är
fölhållandet inom vetandets öfriga
brancher. Att likväl arfvet
ingalunda är sköfladt och endast en
ödemark återstår, utan att egendomen
tvärtom vårdas på det
omsorgsfullaste och dagligen förökas, derpå
kunna mångfaldiga bevis framdragas.
Bland dessa många vittnesbörd för
att den vetenskapliga hågen i vårt
grannland är varm, och att der
arbetas med oförminskad kraft och
ifver, vilja vi för denna gång
framhålla ett företag, hvilket äfven för
oss är af särskildt intresse, emedan
några af våra landsmän deltagit deri.
Vi mena de svenska vetenskapliga
expeditionerna till Spetsbergen,
hvilka med stort intresse blifvit följda i
den lärda verlden och hvilka redan
lemnat så vackra resultater samt,
enligt all sannolikhet, komma alt
fortfarande rikta vetenskapen med allt
flere värdefulla bidrag.
Men, skall läsaren fråga, hvad kan
egentligen inhemtas från Spetsbergen,
dessa isiga, ogästvänliga öar der högt,
högt uppe i den mest aflägsna
norden. Denna fråga skola vi efter
bästa förstånd söka att i korthet
besvara. Men då den så nära sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
