Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596.
icke låter sig antaga." Författaren
tager härefter Småland som exempel
och söker visa att genom en stark
förvittring dess granitberg blifvit
söndersmulade, samt säger vidare : ’
Smålands såväl som Sveriges öfriga
berg-landskaper hafva, sålunda, tack vare
kölden, blifvit endast ruiner af hvad
de fordom varit, och måhända skall
en tid komma, då sjelfva
Spetsbergens alper sjunka ned till betydligt
anspråkslösare dimensioner, liksom de
utan fråga tidigare varit vida högre,
än de för närvarande äro." — Det
är oss veterligen första gången som
förvittringsfenomenet blifvit
framhållet, och så plausibelt framhållet,
såsom bevis för det arktiska klimatets
längre utsträckning åt söder i en
tidigare period.
Det andra af de ofvanantydda
ställena i Blomstrands afhandling är det,
der han redogör för sina
stenkolsfynd. Att stenkol funnits på
Spetsbergen, det har man länge vetat.
Scoresby omtalar att Holländarne brukat
samla stenkol i Iiings-bay för att
användas som bränsle på fartygen,
under hemresan. Men, så vidt man
vet, hafva alla sådana insamlingar
bestått af lösa stenkolsstycken som
flyta ned med glacierströmrnarne
eller snöbäckarne och kringspridas på
stranden. Deremot hade man aldrig
anträffat stenkol i fast klyft. Detta
har nu lyckats Blomstrand just i
Kingsbay och han har varit i
tillfälle att studera stenkolslagrèns läge
och ställning i förhållande till de
öfriga omgifvande berglagren. Af nå-
got praktiskt intresse kunna nu dessa
stenkolslager troligen aldrig blifva.
Men af huru stort intresse äro de ej
i vetenskapligt hänseende. De utgö- !
ra, liksom en mängd at
försteningar-ne, ett temmeligen säkert bevis för
att de nu så kalla och istyngda
Spetsbergen engång i verlden njutit
ett varmt klimat der en, åtminstone 1
jemförelsevis rik vegetation funnit sig |
hemmastadd.
Men vi måste lemna dessa frågor ;
tills Spetsbergens geologi blifver
mera fullständigt utredd, och vi kunna
nu till slut vända oss till de
fysikaliska observationerna och
triangelnäts-arbetena. Vi hafva då först K.
Chy-denii bidrag rörande Spetsbergens
jordmagnetiska förhållanden.
Uppsatsen innehåller beräkningar af de
af förf. gjorda
inklinations-observationer. Detta sednaste ord låter litet
besynnerligt och skulle säkert, t. ex. vid
en fashionable badort eller i
societets-lifvet i allmänhet, hafva en belt
annan betydelse än på Spetsbergen, j
Här kan det naturligtvis ej gerna
gäl-la observationer angående mer eller i
mindre varma känslor och böjelser,
men nog gäller det ändå en
drag-ningskraft emellan tvenne. Som vi
veta eger nemligen jorden såkallade
magnetiska poler, hvilka icke
sammanfalla med de geografiska polerna,
men likväl ligga i deras närhet. Ju
längre man nu kommer t. ex.
norrut, desto starkare blir de medförda
magnetnålarnes lust att med sin ena
spets sätta sig i direkt beröring med
den magnetiska polen. De kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
