Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613.
Af privatförhållanden föranledd att
vid det amerikanska krigets utbrott
inträda i den konfedererade armén, vid
hvilken han anställdes såsom
öfverste vid kavalleriet, utmärker sig dock
förf, i detta sitt arbete genom en
berömvärd opartiskhet, hvilken bland
aunat äfven tillåtit honom att
dedicera detsamma till unionsgeneralen
Mae Clellan. — Yi göra denna
gång-början med en skildring af
tilldragelserna närmast etter krigets utbrott,
och skola en annan gång, med
ledning af förf:s framställning, föra
läsaren till ett af de redan så tallika
amerikanska bataljtälten.
il I-
Sydcarolinas affall. Major Anderson
öfverger Fort Moultrie. Resa till
Char-lefiton. Gasning derstädes. Fort
Sum-ter. Major Ripley och lians punschbål.
Onkel Sam. En vän af unionens sak.
Flere stater affalla. Lincolns intåg i
Washington. Staden i fara. Energiska
åtgärder. Bombardement af Fort
Sum-ter. Kapitulation.
Mot slutet af 1860, då den
republikanskt sinnade Abraham Lincolns
val till president blifvit bekant,
gjorde man sig i Södern småningom
beredd att utträda ur unionen, som ej
mera ansågs kunna bereda någon
borgen och säkerhet för slafstaternas
rättigheter. Sydcarolina, de sydliga
staternas moder, var snarast besluten
till handling. Med ringa
förtänksamhet och ännu ringare
förberedelser i en så vigtig sak upptog denna
stat den utmaningshandske som,
enligt dess förmenande, de nordliga
staternas demagoger hade framkastat
genom Lincolns val, och förklarade
i sig den 20 December för suverän.
Och nu tillströmmade patrioter från
alla sidor för att med råd och dåd
understöda den unga regeringen.
Anderson, major i unionens tjenst och
befälhafvare i Fort Moultrie, ett af
de vid Charleston belägna
fästningsverken, öfvergaf snart denna position,
och sedan han derstädes uppbränn t
all statsegendom och förnaglat
kanonerna, inskeppade ban sig den 20
December 1860 med sina 132 man
till Fort Sumter, ett hamnfäste midt
i bayen, som beredde honom större
säkerhet och derifrån han hoppades
med lugn kunna emotse de
kommande händelserna.
Ett verkligt raseri bemäktigade sig
Charleston-boernas sinnen, då
lågorna från Fort Moultrie gåfvo den
der-varande befälhafvaren jernvilja
tillkänna. I största hast utrustades
flere ångfartyg som afsändes med några
kompanier nationaltrupper till Fort
Moultrie och Fort Pinkney, för att
taga dessa platser i besittning,
hvilket äfven skedde utan någon
blodsutgjutelse, då den fåtaliga
besättningen redan hade skeppat sig öfver till
Fort Sumter.
Sydcarolinas utträde ur unionen
förnam man i Norden med köld och
likgiltighet. Man var nästan
öfverallt öfvertygad om att snart kunna
undertrycka denna rebellion. De
tilldragelser som straxt derpå löljde,
skulle dock visa att Södern egde
res-surser och utvägar att föra ett krig,
och att motstindarne väl ej voro så
helt och hållet att förakta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
