Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644.
Men sedan jag nu, som jag
hoppas, gifvit nöjaktiga skäl för att ej
något "tomt skryt" ligger förstucket i
de citerade orden, vill jag uppmana
hr prof. N. att befria sig från den
liknande misstanke, hvartill följande
hans ord gifva mig nog stark
anledning. lian säger i Litt. Tidskr. p.
449 sp. 2: "Har Holmberg i sin
afhandling inga äfventyrligare satser än
dem A. O. F. behagat framlägga,
å-tager jag mig att mot hvem som helst
försvara dem." Var då god, herr
professor, och bevisa att
svärdsklin-gan fig. 67 är en spjutspets, att
flint-dolken fig. 61 är en offerknif och
flintsågen fig. 63 en flintknif, "hvars
sågtänder möjligen endast funnos till
för att knifven i skaftet ej skulle röra
sig", samt att de begge senare
verktygen tillhöra brons- ej sten-åldern.
Dessa satser har jag nemligen ur hr
Holmbergs afhandling "behagat
framlägga" och, hvad mera är, jag tror
mig tillochmed hafva bevisat dem
vara falska. Det är derföre med spänd
väntan jag emotser hr N:s utlofvade
bevis för deras sanning.
I anledning af den fig. 65
afbildade pålstafven citerar hr H. prof. N:s
yttrande: "det är säkert att
pålstafven varit stridsvapen", hvilket
omdömes riktighet jag tagit mig friheten
betvifla i anledning af att prof.
Wor-saae i "Danmarks Oldtid" sidd. 22
& 23 afgifver en motsatt förklaring
bekräftad genom afbildningen af en i
en hög i Julland funnen pålstaf, hvars
skaft enl. hans uppgift på anf. ställe
var endast 8 lum långt. Nu påslår
emellertid prof. N. i Litt. Tidskr.
sid. 448 sp. 1 att afbildningen "i
flera hänseenden är felaktig",
enkannerligen i afs. å skaftet eller det just
härvid vigtigaste, "hvilket, då
exemplaret fanns, var multnadt och i
ändan afbrutet, så att man icke kunde
säga huru långt, det hade varit." Jag
har likvisst anledning tro att denna
af hr W. afbildade pålstaf är
densamma, hvars fynd beskrifves i
Antiqvarisk Tidskrift årg. 1843—45 sid.
19, hvarest bl. a. säges: "da den
blev funden kunde man tijilelig
kjen-de*) skaftet af Træ, som var 5 eller
i det allerhöieste 8 Tömmer långt,
altsaa som et Træhaandtag paa en
Mejsel." Om jag i denna min
förmodan misslager mig, hvilket visst är
möjligt då jag ej ännu varit i
tillfälle att meddela mig med hr prof.
Wor-saae angående denna sak, kan jag
ej underlåta att beklaga, det jag
genom orikliga uppgifter i ett för
öfrigt allmänt aktadt och värderadt
arbete, blifvit inledd i villfarelse. Något
inflytande på hufvudtvislefrågan
mellan hr prof. Nilsson och mig har
detta misstag — om det verkligen
existerar — dock icke, ty hela frågan
om pålstafvarnes användning faller på
sidan om densamma. — Föröfrigt vill
jag upplysa att jag nu äfven frångått
den af mig omfattade Worsaaeska
åsigten att pålstafven endast
undantagsvis begagnades som stridsvapen.
Ty att åtminstone vissa former
deraf begagnats som tväreggade lansar,
*) Karsiveradt af undert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
