Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
drifven civilisation ständigt erbjuder.
Må man blott icke med afseende å
Romarne särskildt härvid förgäta ett
drag at’ vigt. Hos intet folk har
hvarje äfven den minsta
omständighet med så starka rötter
sammanhängt med det traditionella, hos
intet folk har vördnaden för det
genom förfädrens bruk helgade gamla
varit så stor. Älven då man
bortglömt dess ursprung och egentliga
betydelse oeh deri såg intet annat än
en obetydlig hvardaglighet^ stod det
dock ofta orubhadt qvar, om det än
aldrig så föga lämpat sig för de af
andra tider alstrade nya
förhållandena. Då mnn föreställer sig notisen
• om den omnämnde Ocelhis missöde
intagen i en tidning oeh deri tycker
sig skönja en flik af den mest
ohöljda chronique scandaleuse jemte mycket
annat af det slag, hvaröfver vi helst
skulle kasta tystnadens slöja, frestas
man till den frågan, om icke detta
var en lemning från den tid,
dåccn-swa marum ieke var en äretitel blott,
utan en i lifvet djupt ingripande makt.
Säger också icke Plinius d. ä. ut-
* tryckligt vid något tillfälle, att man
i sedernas intresse, med afseende å
den öfverhandtagande yppigheten, i
statstidningen omkring år 65 infört,
att Servilius Rullus varit den
förste, som på sin taffel uppdukat ett
helt vildsvin. Ännu mera i ögonen
fallande är detta med afseende å de
gamla underhistorierna, hvilka allt
ännu såsom gengångare från de
gamla Annales spökade i de nyare
tidningarne. Att man noggrannt redo-
gjorde för hvarje gång den underba- •
ra fågeln Phoenix troddes ha visat
sig, är väl så mycket mindre att
undra på, som man tidt och ofta på
fullt allvar anställde reningsfester med .
anledning af dess förmenta
uppenbarelse. Också torde väl deras antal,
som trodde på densammas verklig- „
het icke hafva varit färre än deras,
som i våra dagar på grund af tid
-ningsberftttelserna äro fullt och fast
öfvertvgade om den stora hafsormens
tillvaro. Men då man år 114 läste
i statstidningen att det regnat mjölk
och blod, och år 52 tegelstenar, samt
år 78 att en tupp på en villa i
trakten af staden Ariminum talat, är det
otvifvelaktigt att få bland den
bildade publiken funnos, som vid dessa
historier fäste nnnan vigt än den af
ett godt löje. Härifrån böra
naturligtvis särskiljas de anekdoter,
berättelser och rykten rörande mera
framstående personligheters offentliga
handlingar och vigtigare tilldragelser
inom staten, hvilka cirkulerade i
staden och älven i tidningen erhöllo ett.
uttryck (fabulae, rümores hos
Coe-lius). Deras införande är icke på
något sätt särskildt anmärkningsvärdt.
Alt äfven en annonsaldelning icke
saknades för domstolarne, theatrarne,
gladiatorspelen, djurhetsningar m.
m. framgår ur de ofvanför
omnämnda brefven af Coelius.
De politiska referaterna intogo dock
naturligtvis den ojemförligt
vigtigaste oeh betydelsefullaste platsen.
Årgångarne af (fessa tidningar hafva
derföre ofta tjenat lill ledning för se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
