Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
065
ligaste och mest förklenande
yttranden af sina fiender eller rent af
pådiktat dem sådana, som hans eget
dåliga samvete ingåfvo honom som
sannolika, och låtit publicera dem i
statstidningen, för att derigenom
inför allmänna meningen gifva ett sken
’ af rättvisa åt sina förföljelser.
Vidare uraktlät man väl icke att behörigt
framhålla furstens ynnest- och
nåde-bevisningar, för att smickra fåfängan
och uppsporra till ett allt ifrigare
jägtande efter gunst och utmärkelser.
Att under de bättre regenterna äfven
i allt detta betydliga förändringar
inträdde är klart. Då fylldes väl till
slffr del statstidningens hofafdelning
af värdigare föremål, som kejserliga
reskript, edikter, förordningar o. d.
Den afdelning som man
egentligen kunde kalla den politiska
förtjenar knappt mera detta namn. Vi
mötas der af en i högsta måtto
nedslående anblick. Till den grad hade
det lyckats monarkin att inom kort
omgestalta den romerska
författningen, att blott några decennier efter
dess införande alla folkets rättigheter
försvunnit och knappasten tom
skuggbild fanns öfrig. Under Augustus
bestodo väl ännu folkförsamlingarne
åtminstone till formen, men redan
under Tiberius upphörde de belt och
hållet. Derefter kunde folket, efter
att, såsom fallet var under
republikens lysande dagar, i statstidningens
innehåll, hafva selt sin egen
storartade politiska verksamhet afspeglad,
numera der läsa de tydligaste
bevisen på sin förnedring. Den del af
tidningens innehåll, som direkt an- |j
gick folkets verksamhet, upptogs
hufvudsakligast af redogörelser för de 11
lagar och embetsmannaval, hvilka,
sedan de af kejsaren och senaten
blifvit stadfästade, vanligen för folket i
tillkännagåfvos. I berättelsen om
dessa kungörelse-scener kunde nu
folket i stället för resultatet af sina
egna omröstningar läsa om de
bifallsrop, hvarmed det endast hade a-tt
mottaga de utan dess hörande
vidtagna åtgärder. Isynnerhet’ var detta
fallet, då resullatet af kejsarevalen
tillkännagåfvos. Historia Augusta har
bevarat åt oss en dylik scen vid
kejsar Taciti val, utan tvifvel hemtad från
statstidningen. Det heter der: "Från
senaten begaf man sig till Marsfältet.
Der intog Tacitus tribunen och stads- i
prefekten Aelius Cesetianus höll
följande tal: "Högtvördade soldater,
’ högtärade Quiriter (Vos sanctissimi mi- i
litcs et sacratissimi vos Quirites)! I
hatven nu en furste, hvilken senaten ;
efter alla härarnes önskan har utvalt: !
Tacitus är han, denne vördnadsvärde j
man, hvilken såsom man hittills
genom sina rådslag befordrat det all- j
männa bästa, numera genom sina ;
befallningar och beslut skall befordra
det". Folkets lefverop höjdes :
"Högt-lycklige Tacitus Augustus, måtte
gudarne bevara dig!" och hvad annat
man vid dylika tillfällen plägar ropa
(et reliqua, quæ solentdicij. Stundom
uppträdde äfven kejsarne sjelfva
inför folket, och statstidningen hastade
då naturligtvis alt redogöra för
tillgången och meddela det kejserliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
