Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
0. Torells och A. E. Nordenskiölds
båt-turer vid Spetsbergen.
(Forts, ocli slut.) *
Den 4 Augusti hade vädret
ändtligen något förbättrat sig, så att
tim-vinklar och middagshöjder af solen
kunde tagas. Den 5 begåfvo vi oss
vidare till den nordligaste af’ de tre
stora Sjuöarne, Phipps1 ö. Den
består likasom Mårtens’ ö af enstaka,
omkring 1,800 fot höga fjell, hvilka
äro skilda ifrån hvarandra af allde- |
les låga, utaf drifved och
fartvgs-splittror betäckta näs. Likasom vid
Shoal-point finner man bland denna
drifved ymnigt af näfverbitar,
pimp-sten och ofta med latinska
bokstäfver märkta fiskarkablar, in. m.
Lemningar af hvalskeletter träffas äfven,
såväl på det låga näset på Mårtens’
ö, som på stranden af den från öster
inskjutande bugten i Parrys ö. Allt
tyder på en betydlig höjning af
landet sedan den tid, då de holländska
hvalfångarne först besökte dessa
nejder.
-Sedan en af de högsta
bergstopparne på ön blifvit bestigen, en
ortsbestämning gjord m. m., återvände
vi den 7 till Castréns öar. I
förbifarten stego vi i land vid vårt förra
rastställe på Parrys ö. Medan jag
der uppmätte några solhöjder för att
bestämma krouometerns dragning,
klättrade Torell och Petersen upp på
några närbelägna bergshöjder för att
* Se föreg, häfte, pag. 598—612, samt
den till samma häfte bifogade karta.
taga reda på isens läge. Då de
kommo ned till båten berättade de, att
man kunde se en öppen gata i
drifisen åt Nordostlandet till, och de
hoppades derföre, att inga svårare
hinder skulle möta vår återfärd. Vi
sköto derföre genast ut vår båt ånyo
och styrde kosan åt det håll, der
isfältet hade synts mest öppet. Men
antingen vi icke kunde från den
låga båten få rätt på den öppning i
driftefältet, som man kunde se från
bergshöjderna på Parrys ö, eller om,
såsom sannolikare är, den smala
öppningen hastigt, ånyo paekat sig
tillsammans, nog af, vi hade icke rott
en fjerdedels mil, förrän vår b|t på
alla sidor var tätt omgifven af
drif-is. För att kunna komma vidare
måste vi nu ömsom lossa alla sakerna
ifrån båten, bära dem särskildt öfver
isfälten och derpå släpa båten efter,
ömsom, då någon smal öppning
visade sig, ånyo lasta in sakerna och
med årorna staka båten fram, ty
någon egentlig rodd kom knappast i
fråga. Då man tillika betänker, att
man hvarken från båten eller från
ett högre isstycke hade någon
vidsträcktare utsigt öfver isfältet, och
att man således ständigt for fram
liksom" på måfå, äfvensom att isen var
i ständig rörelse, så att kanaler i
densamma ömsom öppnade sig,
ömsom ånyo sköto ihop, ofta med
sådan hastighet, att man endast genom
den ytterligaste påpasslighet kunde
hindra båten från att sönderkrossas,
så kan man lätt finna huru besvärlig
och farlig en sådan färd genom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
