- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
673

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

673

björnen fick en kula i bogen och starkt
blödande långsamt aflägsnade sig.
Den mindre följde efter och slickade
blodet, som flöt ur den störres sår.

Några vänner i Stockholm hade
före afresan till oss öfverlemnat ett
par lådor inlagda hjerpar och några
buteljer gammalt förträffligt vin, som
med fregatten Eugenie varit med om
en vetenskaplig resa kring jorden.
Dessa goda saker skulle förtäras vid
vår vändpunkt, och då vi nu för
andra gången passerade den af höga,
svarta, söndersplittrade klippor
beslående yttersta spetsen af Cap
Platen, stego vi i land derstädes för att
inlaga en högtidlig måltid.
Middagen var dukad på en stor flat
stenhäll, en ren handduk tjenade till
bordduk, några flata stenflisor till
tallrikar, täljknifvarne, som vi buro i
våra bälten, till bordsknifvar, våra
fingrar till gafflar, en glasflaska med vid
mynning till vinglas — vi hade i
fordna bättre tider bestått oss
verkliga glas, men de voro nu
sönderslagna — men dessa enkla
husgerådssaker oaktadt var det dock en
högtidlig middag, under hvilken vi
för första gången på flera veckor sutto
omkring ett bord. Tal höllos,
skålar druckos, m. m. Sedan
middagen var slutad, rodde vi vidare
öfver det nu nästan isfria hafvet emot
Scoresbys ö, men nödgades af en
våldsam, ogynnsam ström att en stund
lägga till vid Cap Wrede, för att
invänta ändring i strömmens riktning.
Kaffet intogs på yttersta spetsen af
denna vackra udde. Liksom de öf-

riga emot norr utskjutande uddarne
af Nordostlandet upptages äfven Cap
Wrede af praktfulla, höga,
brantstupande fjell, hvilkas nedra del består
af en fin svart skiffer. En smal
landremsa, som sträcker sig emellan
fjel-lets fot och hafvet, är bildad af
flisor af ofvannämnda, genom vatten
och frost söndersplittrade skiffer, och
från detta smala lågland höjer sig en
mycket hög, isolerad, alldeles svart
skifferklippa, hvilkens yttre konturer
i en viss riktning på afstånd förete
en märkvärdig likhet med
Napoleons-slatyn på Vendome-kolonnen. Denna
ofantliga klippstaty, det af simmande
isberg befäckta hafvet vid klippans
fot, de höga fjellen och inlands-isens
snöhvita fält i bakgrunden förena sig
här att dana en af de mest
storartade vyer, som Spetsbergen hafva att
uppvisa. Efter ett par timmars
förlopp hade strömmen ändrat sig och
flöt nu med samma våldsamhet åt
vester som förut åt öster. Vi sköto
ut vår båt och nådde, gynnade af
strömmen, efter en jemförelsevis kort
rodd norra stranden af Scoresbys ö,
hvarest vi lågo öfver natten.

Den 16 Augusti rodde vi vidare
till Castréns öar genom en tunn,
nybildad isskorpa och under så stark
tjocka, att vi först på några hundra
alnars afstånd fingo sigte på det
inemot 1000 fot höga landet. Vi
lågo öfver natten vid dessa öar.

Den 17 Augusti om förmiddagen
hade vi så starkt regn och dåligt
väder, att vi först middagstiden kunde
resa vidare. Under en likadan dim-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free