Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(688
så glad att se mig som jag hade
väntat, oeh jag är så ledsen deröfver,
så att jag knappt lär kunna förmå
mig att berätta en sak som jag hade
hoppats skulle skänka dig nöje."
— ’"Ja, Harly, jag är verkligen glad
att återse dig", sade ban och kysste
hjertligt hennes hand ; "men jag är
trött och ur humör, hvartill musiken
och hettan i salen icke litet
bidragit. London är bestämdt en olyck-
:’ lig vistelseort denna tid på året; och
i morgon då du reser, är det icke
osannolikt att du finner mig före dig
vid stationen, färdig att beledsaga
dig hem till Herne-Court".
— "Nej, det är ej vardt att du far
ned till bangården, ty der skall du
ej finna mig", svarade hon
skrattande; "det var just denna glädje som
jag hade trott mig kunna bereda dig.
William har nu för några dagar
begifvit sig på en jagtfärd till Digbys,
oeh således är jag nu lös och
ledig-ända till lördagen. Och jag som
trodde att du skulle blifva så glad
deröfver! Du säger ej ens så
mycket som den vanligaste artighet
skulle kräfva, och jag känner mig
verkligen helt stött. Jag hade trott mig
hinna öfverallt under denna vecka och
I hade så säkert räknat på ditt
sällskap vid alla mina små utflygter".
— "Min goda Harty, med största
nöje följer jag dig öfverallt, utom om
thorsdagen som jag lofvat tillbringa
hos min syster, hvilken tidigt om
fredag morgon med sin man reser
ji af till Malta. Dessutom har jag den
sista tiden till den grad hängifvit mig
åt musik, att jag verkligen för en
lång tid förlorat all smak derför.
Sistlidne måndag var jag, som du
minnes, på samma olycksaliga ställe
som i afton". Vid dessa ord utbrast
Mrs. Brände i ett hjertligt skratt, men
då hon såg upp, fann hon Edvard ,
mot förmodan fullkomligt allvarsam,
nastan dyster. "I tisdags var jag på
Sångföreningen — i onsdags på
Be-nedicts konsert — i thorsdags på
Henry Leslies sång-konsert — i
fredags i Exeter-Hall der jag hörde
"Moses i Egypten" — och i lördags
i Covent-Garden. Jag kan ej
uthärda tanken på mera musik!"
— "Men hvad i Guds namn har
då kunnat förmå dig att besöka alla
dessa musikaliska tillfällen så tätt på
hvarandra?"
— "MedusaJ" svarade han med ett
kort nervöst skratt. Fåfängt bad hon
honom om närmare förklaring; han
var otillgänglig för alla hennes
böner. Då han tog afsked, fattadehon
hans hand och sade:
— "Säg mig, hvem är Medusa?"
— "Bara en qvinna med grå
stickstrumpa och rutig schawl" svarade
han och gick.
Tredje kapitlet.
Edvard Saville hade tillbragt en
högst bedröflig och
otillfredsställande vecka. Oroad af det sällsamma
ansigte han sett på .konserten, hade
han (såsom han berättade sin kusin)
besökt det ena musikaliska tillfället
efter det andra, i hopp att på något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
