Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)95
syftar, vara rätt eller skönt eller
behagligt o. s. v. Men man finner,
att dessa begrepp uttrycka ett
obe-j tingadt motiv, något som har sin
betydelse i och för sig, samt att hvad
som motsvarar dem kan oeh måste
ha anspråk på att vara sitt eget
ändamål. Hvarje mensklig handling
hänför sig derföre ytterst till ett
be-’ grepp om något obetingadt, hvilket
I innehåller likasom nonnen för det
i-deal, handlingen åsyftar att förverk-
liga.
I den menskliga handlingen
påträffa vi sålunda alltid dessa tvenne
momenter: en viss norm, med
hvilken föreställningen om hvad tnan
ge-1 nom handlingen tror kunna
åstadkommas, bör öfverensstämma — och
hvarigenom denna föreställning
erhåller karakteren af elt -ideal, som
utgör motivet för handlingens
företagande’— samtett visst område af
förhållanden, som detta ideal
förutsätter såsom ett material alt
verkliggö-ras uti.
Skall nu derföre nationaliteten ega
någon betydelse för menniskans
handlingar, så måste denna betydelse
ligga antingen deri, att nationaliteten
innebär någon slags norm för
desamma, eller ock deri, att den utgör
materialet, hvari något visst slag af idealer
realiseras. Och frågan är således
:j den: har den gemensamma
nationalan-rfa, som åstadkommer att en grupp
af menniskor utgör en nation, någon
: betydelse i det ena eller andra
af-1 seeudet?
Innan vi gå alt upptaga denna frå-
ga till besvarande, anse vi oss dock
först böra söka att rättfärdiga dess
uppställning i denna form emot
vissa uppfattningar af den menskliga
handlingens väsende, med hvilka den
står i strid.
En del filosofiska systemer hafva
nemligen genom sin verldsuppfattning
öfverhufvud ledts alt bestrida den
menskliga individens frihet i den
mening, att han skulle kunna handla på
mera än ett sätt. Individen är enligt
deras åsigter determinerad så, att för
honom i hvarje ögonblick finne/s
endast ett möjligt handlingssätt, hvilket
han icke kan annat äu med
nödvändighet vilja. Det är omöjligt, mena
de, att de menskliga handlingarne pä
något sätt kunnat vara annorlunda
än de varit, eller kunde blifva
annorlunda än de i framtiden verkligen
komma att blifva. Verldens gång
är determinerad alltigenom från
början till slut. En menniska, hvilken
tror sig vara fri i sina handlingar,
säger Spinoza, är likasom en kaslad
sten, hvilken ville inbilla sig, att
den flöge. Att tro, att deri handling,
som den menskliga individen
fört-tager, är beroende af hans godtycke,
yttrar sig Leibnitz, är detsamma som
om magnetnålen, ifall den hade
medvetande, skulle tro att dess riktning
mot norden vore en följd af dess fria
val, emedan den orsak, som
bestämmer henne härtill icke är en yttre utan
inneboende i hennes egen konstitution.
Hegel åter förklarar, alt de
menskliga individerna i afseende å deras
handlingar äro att betrakta endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
