- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
718

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

718

fuller desto troligare, då den franska
politiken för ögonblicket måste vara
angelägen om att vinna de katolska makternas
bifall till sjelfva uppgörelsen och derjemte
framförallt liar att söka lugna de
ultra-ka-tolske inom sjelfva Frankrike. Det förra
syftet är redan uppnådt, i det både
Österrike och Spanien uppmanat påfven att
foga sig efter traktatens bestämmelser; hvad
det senare beträffar, synes en stor del af
påfvedömets anhängare på intet sätt vilja
försona sig med traktaten, ja, de
öfverhopa till och med La France och de öfriga
halfofßciella bladen, som vilja gifva
densamma en för påfvedömet förmånlig
tydning, med de gröfsta smädeord, kallande
dem "Judasblad", "lögnare", "hycklare"
o. s. v.

Vi kunna derföre ingenting annat än
antaga, att konventionen verkligen har till
mål att lemna påfven ensam gentemot sina
italienska undersåter och låta dessa
Romare sjelfva bestämma, huruvida de vilja
behålla den verldsliga makten eller icke.
Med ett sådant antagande kan man
aldra-bäst förklara den påfliga kurians
afvaktan-de politik, så att den hittills ännu icke
officielt uttalat sig öfver hela konventionen.
Halfofficielt säges dock Antonelli både
muntligen och skriftligen protesterat emot
denna traktat, såvida den stadgar, att
påfven l.ill sitt skydd ej kan tillkalla någon
annan katolsk makt. Märkvärdigt
förefaller äfven, att den påfliga kurian hittills
vidtagit inga anstalter för att bilda sig en
ny armé, hvartill konventionen lemnar den
rättighet ; tvertom heter det senast från
Rom, att alla trupper, utom
gensdarmer-ne, skola afsked®.

I sjelfva konungariket Italien liar
konventionen belt naturligt framkallat de
största förändringarne. Gatuoroligheterna i
Turin hafva väl upphört, men en illa dold
harm finnes dock qvar både i denna stad
och i hela Piemont, hvilken provins
hi|tills smickrat sig med att utöfva en viss
hegemoni öfver de andra. I stället för att
vara centralisationens tillgifnaste anhänga-

re, skola väl piemontesarne framdeles
blifva densammas hätskaste vedersakare.
Många embetsmän komina väl äfven att med
anledning af hufvudstadens flyttning lemna
sin post, så att administrationen delvis blir
alldeles ny. Hvilket bråk och hvilka
omkostnader medförer dessutom ej en sådan
förflyttning i våra moderna tider! Sju
millioner francs anses till en början knappt
förslå till detta ändamål, utan att räkna
en årsränta af en million, hvilken begäres
såsom skadeersättning åt staden Turin för
dess framtida förluster. Hvilket tillfälle
lemnar slutligen icke denna beställda
flyttning åt alla regeringens motståndare att
beskylla henne för alltför stor
undfallenhet emot Frankrike! Garibaldi har redan,
under inflytelsen af sin första häftiga
känsla i en kort, men ytterst bitter skrifvelse
vederlagt ryktet, att han skulle gilla
konventionen. Om Mazzini hafva vi redan
förut talat.

Alla dessa åsigter skola väl mer eller
mindre, tydligt framträda vid de redan
påbörjade, parlamentariska debatterna.
Likväl ges, det dock ingen, som ej är
öfvertygad derom, att den stora majoriteten i
begge kamrarne skall gilla fördraget. Man
beräknar på förhand den oppositionella
minoriteten till mindre än 100 röster
gentemot en kompakt majoritet uf åtminstone
250 röster. Den första sessionen hölls
redan den 21 okt. Ministrarne meddelade
denna dag sjelfva texten till konventionen,
en del af den med anledning deraf förda
diplomatiska skriftväxlingen, och
lagförslaget om hufvudstadens flyttning. Intet
thron-tal; inga muntliga förklaringar från
ministrarnes sida; sjelfva de meddelade
doku-menterna åhöras af församlingen under djup
tystnad, utan ett enda tecken till bifall
eller ovilja. Från tre olika håll yrkas på
en undersökning angående de senaste
gatustriderna i Turin, hvilket yrkande
enhälligt antages. Komitéer nedsättas genast,
att förbereda såväl denna som de öfriga
lagförslagen. Församlingen ajournerar sig
till den 3 nov., då komitéerna böra ha si-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free