- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
756

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

756

förr än i afgrundens djup. Jag svär vid
min gudom ocli min menniskonatur, min
vilja skall fullkomnas, min dom skall
begynna från klerkerna och mitt altare".

Allvarligare ord emot "ett sjunket
påfvedöme och ett urartad t
prester-skap hafva sällan blifvit uttalade, ja
sjelfva Luther har icke engång i sina
skrifter varit skarpare.

Men det går genom dessa Brigittas
skrifter icke blott en afgjord opposition
emot missbruken, der ingår älvenen
fordran på reform i hela kyrkans
väsende. Hon vill förvandla påfven till
en biskop efter Kristi sinne, hon vill
att presterna skola vara Guds
verklige tjenare, ej jordiske herrar. Men
icke allenast dessa reformer i
kyrkans skick .liar hon förordat, äfven
sjelfva kyrkoläran ville hon återföra
till dess ursprungliga renhet, och
dervid framhåller hon bestämdt den
Heliga Skrift som den rätta normen för
den kristna tron.

Särskildt var Brigitta en varm vän
af ordets fria predikan, af Bibeln och
folkets upplysning. "Man må predika
för den okunnige, att han blifver
upplyst om salighetens väg" heter det i
hennes skrifter. "Presten skall som en
god Guds stridsman upplåta sin mun;
likasom fiskaren skall han vada ut i
det oroliga, stormfulla vattnet och
tålmodigt bida, då kommer fisk nog".
Om beskaffenheten af predikan för
folket yttrar bon sig i sina
ordens-reglor: "Den der hafver visdomens
guld, predike dristeliga för villige och
ovillige, rike och fattige: han sköne
och frukte ingen, han bruke både

hammare och eld, han predike blott
tålmodigt, han tjenar ju en herre som
sjelf tålte skammen. Hans predikan
som är det garn hon kastar ut, skall
ej tvinnas af filosofernas ruttna trådar,
nej, den skall vara enfaldig. Blott
den dåliga presten jägtar efter
få-fängligt blomster, han tröskar halm
och suger på ormens stjert; men den
som predikar enfaldigt men sannt,
ban bärer blomster i munnen, hvilka
mogna till de bästa frukter". Det
heter vidare, att predikan bör vara
grundad på Bibeln. "Mitt ord" tyc-,
ker hon sig höra af Gudfaders mun,
"mitt ord drager sjelfva fienderna till
sig som magneten drager jernet, det
står i evig skönhet med den
skäraste färg som guld och ädla stenar och
tindrar klarare än all mina himlars
här".

Af hvad vi nu anfört framgår klart
att genom denna utmärkta qvinnas
arbeten går en evangelisk tendens,
hvilken stundom närmar sig
reformatorerna i klarhet och ofta
öfverträffar dem i innerlighet. Att vi i
hennes skrifter finna, utom dessa
e-vangeliska tendenser, mycken böjelse
för flere af påfvedömets läror t. ex.
messoffret, .skärselden, Jungfru Mariæ
helighet och syndfrihet är naturligt.
Man kan ej fordra att hon helt och
hållet skulle frigjort sig från sin tids
religiösa vantro. Att hon förstod
kyrkans mest framstående brister, och
oförfärad böjde sin röst deremot
länder henne till stort beröm; att hon
som hvarje annan reformator äfven
offrat åt sin tids fördomar få vi ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free