Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5ö
communia och epicoena" till
yttermera visso strax pä följande sida (p.
18) upprepas tillika roed deras finska
benämningar; — likaså icke numerus
(blott liiku vid substant. p. 17, men
deremot både numerus och luku vid
verbum: p. 47); — icke singularis
eller pluralis (blott yksikkö och
mo-nikko), ja icke ens det för grekiskan
egendomliga dualis (blott kaksikko);
— icke nomina (icke ens nimikët),
men väl t. ex. nomina abstracta (p.
39); — icke substantivum eller
adje-ctivum (endast nimisana och laatusana),
men deremot t. ex. substantiva
abstracta, diminutiva, gentilia, patronljmica
(p. 128) samt adjectiva verbalia (p.
66) ooh adjectiva materiae (pp 34 och
129); — icke articulus (blott varake:
p. 18, der artikeln förklaras och
de-klineras), men åter både articulus och
varake redan i läran om krasis (p.
6); — icke comparatio (blott
vertai-leminen), ej heller pontivus,
compara-tivus eller supcrlativus gradus ib lott
aili utilainen, vertatilainen och
ylimää-räinen;. På samma sätt anträffas
bland de grammatiska termerna i hr
C:s språklära icke nomina mimeralia
(blott laskusanat:, men väl p. 40,
41) cardinalia, ordinalia,
multiplicati-va och proportionalia jemte de finska
benämningarne: varsinaiset,
järjes-tyksiset, o. s. v.; — icke pronomina
(blott asemot), men deremot
pronomina personalia såsom förklaring på
det finska itsiölliset, ehuru dock en
dylik förklaring är bortlemnad för de
andra slagen af pronomina, hvilka
blott benämnas itsekohtaiset, omista-
vaiset, osottavaiset, o. s. v. Äfvenså
finnes icke i verbläran den generella
benämningen verbum (blott tekosana),
men väl (pp. 47, 48) tlerba pura,
ver-ba impura, verba contracta, verba
muta, verba liqvida, dessa alla derjemte
i finsk öfversättning; — icke heller
conjugatio (blott käytelmä). Men
deremot förekomma till öfverflöd andra
latinska benämningar, t. ex. genera
l. formæ verborum (p. 46 och
uppre-padt p. 51), tempora (= ajat: p. 46
och upprepadt p. 47, utom "tempus
= mittå": p. 49, men icke samma
"tempus" i förening med ett annat,
latinskt ord, utan i dess ställe det
besynnerliga latinskt-finska
"secunda-ajat": p. 76), äfvenså "perfectum
pri-mum ja secundum, aoristus primus ja
secundus<fcc. (p. 47), likaledes
mo-di (p. 46 och upprepadt p. 52i,*
participialia (p. 46), numeri (p. 47;
hvilken term deremot saknas vid
nomina), reduplicatio (upprepade gånger
pp. 49, 51, 57), ja tillochmed
"aug-menti (augmentumy1 jemte de endast
på latin benämnda arterna deraf:
augmentum syllabicum och augmentum
temporale (p. 49). Ytterligare är att
märka, att t. ex. den vanliga
termen adverbia icke förekommer i ka-
* Ehuru vid genera verborym blott
termerna "aktiva, pasivo ja medio" begagnas,
likasom vid casus blott "nominativo,genitivo",
o. s. v. förekomma dock modi med två
slags benämningar, en latinsk och en till
finskan öfversatt, neml. "indikaiwo eli
suo-ratapa, lconjunlctivo eli sivutapa", o. s. v.
Hvad torde vara orsaken till denna
inkon-seqvens ? Troligen densamma som till de
öfriga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
