Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstidens Historia. A. Fryxell: Berättelser ur Svenska Historien. Del 37 och 38. Konung Fredriks Regering, 1743-1751. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. II. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDENS HISTORIA.
15
Tessins sista brytning med ocli afresa från
hofvet, om Drottnin-".ens hemliga underhandlingar
med franska ambassadören före 1755
t3 ö
O
ars riksdag, m. m.
Men ännu mer få vi veta om den märkliga riksdag, som
öppnades den 13:de Oct. 1755, hvilken, hur upprörd af
alla partiväsendets hvirflar och fläckad af blodiga
förföljelser deri än är, dock kanske blifvit för
strängt bedömd, emedan man ej nog klart insett, att
då kämpades en strid ej blott om magten, utan ock om
friheten, om än segern mera liknade sjelfsvåldets,
och att begge partierna voro färdiga att preskribera
sina besegrade motståndare. Striden blef en kedja
af segrar för Hattarne. Fersen undanträngde Brahe
från landtmarskalksplatsen, secreta utskottet
fylldes med Hattar, och konungens diktamen led genom
ständernas svar ett ohjelpligt nederlag. Förgäfves
hade motpartiet uppväckt stormen i bondeståndet den
29:de Nov. 1755 för att förhindra detta svar och
derifrån börja statskuppen. Fersens själsnärvaro och
raskhet qväfde genast försöket; och hans skildring
är målande tor honom sjelf. Säkert bedömde han både
sitt folk och situationen rätt, när han bröt in i
det hedervärda Bondeståndet, hvars medlemmar som
bäst använde sina mest handgripliga argumenter, och
började med ett: »tyst eller skall tusande djeflar
taga eder». Hufvudmannen häri, som i de senare
oroligheterna i landskapen, var den tilltagsne Erik
Wrangel, som derföre ock snart måste gifva sig på
flykten, då i December en ständernas kommission
nedsattes. Lovisa Ulrika har bestämdt nekat, att
hofvet hade sin hand med i den saken *).
Ett nytt nederlag led hofvet i edukationssaken,
hvarvid många nya detaljer meddelas af särskild vigt,
så t. ex. Fersens uppgift, att Lovisa Ulrika, för att
förekomma Tessins bibehållande, genom Biskop Schröder
underrättade Fersen, att Tessin under sin kärleksyra
varit nog djerf och förmäten att vilja göra våld
uppå henne **). Deri andra är Lovisa Ulrikas Öppna
erkännande, att
*) Lovisa Ulrikas memoirer s. 239. Hon vittnar
naturligen i egen sak, och man bör jemföra Fersens
anekdot om konungens yttrande straxt förut s. 72.
**) Hittills har man i den frågan endast haft Gustaf
IILs auktoritet att stödja sig vid, hvarför Fryxell
starkt betviflat dess sanning. Del. 37 s. 38 not. 1. -
Vi ega nu för den gamla skandalhistorien en auktoritet
som åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
