Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Har Konung Erik XIV dött af förgift? A. Ahlqvist: Om konung Erik den XIV:s fängelse och död. Historisk afhandling. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAR KONUNG ERIK XIV DÖTT AF FÖRGIFT?
37
Johan Sanderssons och Johan Perssons sigill och
underskrifter finnas qvar under bref Vet. - Med detta
bref följer en liten lapp skrifven af Erik Andersson
sjelf och innehållande en promemoria (»Till minnes»)
på hvad budet skulle berätta, hvilket i korthet var,
att konung Erik var sjuk och att han vid spörjsmål
om sjukdomen svarat, »att allt sedan han blef fången
hade han haft ondt i bröstet och i magen, samt att
han haft stor anfäktelse i 8 dagar, ehuru han hvar
dag gått till bords och ätit passeligen; dock han
hafver nu legat i 2 dager slett vid sängen». - Här
omtalas således allsicke konung Eriks död, hvilket
ju ej heller kunde ske, då brefvet afsändes den 24,
och konungen ej dog förr än natten mellan den 25 och
den 26. Och. hvilka misstankar kunna väl ingifvas
af en så naturlig företeelse, som att väktarne, när
kon. Eriks sjukdom tager en så betänklig vändning,
att han måste intaga sängen, genast afsända en kurir
med rapport härom till konungen?
Men hvad vill det säga, att Erik Andersson sjelf
dagen före dödstillfället afsändt ett ilbud med
underrättelsen om Eriks sjukdom? Så vida man ej
vill antaga, att väktarne tillställt mordet på
eget bevåg och t. o. m. velat föra konung Johan
bakom ljuset, bevisar denna omständighet tydligt,
att Mr Johannes har rätt, och att konung Erik då
var sjuk. Ty icke afsänder man ett sådant budskap,
som det i Mårten lakejs promemoria antecknade, på
narri, och för att spela en komedi inför sjelfva
brottets upphofsmari. Icke kan man förstå, hvartill
det skulle tjena att förkunna konung Eriks sjukdom
och hans egna yttranden derom för den, som väntat
budskapet om hans död. Och slutligen, om Mr Johannes
sålunda har rätt, så är det icke mycket bevändt med
hela Messenii berättelse.
Den andra liknelsen emot förgiftningshistorien är
icke mycket mindre betydande. Det är visserligen
ovedersägligt sannt, att konung Johan i sitt sinne
fast beslutit den fångne brödrens död, om friden ej
för bättre pris kunde köpas. Han har två gånger låtit
biskoparne och rådet döma Erik till döden, han har
för väktarne derom utfärdat de vidlyftiga och otäckt
omtänksamma instruktioner, som vi alla väl känna;
han har oupphörligen, ofta flere gånger om året,
påmint dessa sina betrodde män om deras oeftergif-liga
pligt att icke släppa Erik lefvande ur fängelset,
och hela ärt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
