Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Amerika. Vår tids Amerika, af W. H. Dixon. Öfversatt från engelskan af Thora Hammarsköld. Del. I. II. Amerika. Reseskildringar i bref under hösten 1867 af Mauritz Rubenson. Af P. A. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 OM
AMERIKA.
péer och den alltjemnt fortgående emigrationen från
de östra staterna till vestern. Denna stora rörelse
med sin sammanblandning af nationaliteter och med sitt
storartade kolonisations-arbete, som kanske utgör det
mest framstående i den amerikanska samhällskroppens
lif, har varit medlet att hos nationen i dess helhet
bibehålla samma skaplynne, som utmärkte de första
nybyggarne. Man tycker sig ännu i amerikanen se mannen
med .rotyxan på axeln, vare sig att han går att göra
pengar eller politik, bygga jernvägar eller skolhus,
grundlägga en ny farm eller en ny religionssekt. Man
måste tänka på kolonistens äfventyrliga och djerfva
lif, för att förklara detta okufliga mod och denna
rastlösa arbetskraft, som likasom af nödvändighetens
tvång drifves att alltjemt gå framåt (»go ahead»); -
denna hänsynslöshet i fråga om faror och vedervågande
af menniskolif, eget eller andras, för att nå målet,
och på samma gång denna hjelpsamhet, som födes
af gemensamhet i faror och mödor; - denna vana
vid en oupphörlig beräkning (»calculating»), som
framkallas af nödvändigheten att alltjemt öfverväga
probabiliteterna för nästa ögonblick; - denna
sinnrikhet att påfinna utvägar och genvägar, som i
flera fall ger en egendomlig karakter af enkelhet och
kraft åt amerikanens uppfinningar, o. s. v. Med ett
ord, de väsentligaste karaktersdra^, som man brukar
angifva hos yankeen, äro i sjelfva verket nybyggarnes
karaktersdrag och få såsom sådana sin förklaring.
Härtill kommer for det andra inflytandet af de
politiska förhållandena, hvilka till en del verka
i samma rigtning som här ofvan nämnts, men tillika
tjena att framhålla sidor af samhällslifvet, som icke
i lika grad eller på samma sätt göra sig bemärkta i
Europa. En engelsk skald har om det offentliga lifvet
yttrat, att »the public path of life is dirty»; och
så är det väl äfven, ur vissa synpunkter betraktadt;
men på mycket olika sätt i Europa och Amerika. I
Europa döljer sig smutseri mången gång under deri
glans, som konungadömet, statskyrkan, byråkratien
kastar deröfver, hvaremot i Amerika demokratien förer
upp till ytan och till allas åsyn allt det dåliga,
hvars stygghet sålunda framstår i all sin nakenhet:
- en omständighet, som i sjelfva verket medför stora
praktiska fördelar, men onekligen har skenet emot
sig. I Europa framstår humbugen med krachan på bröstet
och ärevördig uppsyn, under det i Amerika han helt
enkelt får gälla för hvad han är, vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
