Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskoleliteratur. Läsebok för Folkskolan. Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Oplag 3. Tillæg til Læsebogen for »Folkeskolen og Folkehjemmet». Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Dansk Læsebog ved M. Matzen. Förste Deel. For de lavere Klasser. Anden Deel. For Mellemklasserne. Udg. 3. Tredie Deel. For de höiere Klasser. Udg. 3. Fosterländsk Läsning för Barn och Ungdom, utgifven af Artur Hazelius. Första samlingen. Af Simon Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
FOLKSKOLELITERATUR,
ket äfven en liten uppsats borde förutskickas,
hvari på en gång framhölles både dess råa verklighet
och de momenter deraf, som kunna till en viss grad
försona oss dermed. Till samma afdelning- skulle äfven
kunna flyttas den lilla berättelsen om Wredes sjelf
uppoffring, i hvilken berättelse för öfrigt Karl IX
orätt kallas
hertig. Träsnitt finnas ej i denna afdelning.
Några sådana med
s .>
~ ~
»hemmet» till föremål skulle likväl säkerligen verka
väckande och lifvande på barnasinnet, isynnerhet om
de vore af samma förträffliga art, som man finner i
danska böcker för ungdom, och som äfven i vårt land
börjat vinna någon spridning- - t. ex. genom »sagor
och sånger för barn», bearbetade från Danskan af
H. Hallbäck.
I andra afdelningen, »naturskildringar Mm
fäderneslandet», finner man ett temligen stort
antal stycken, behandlande ämnen ur djur-, växt-
och mineral-riket. Just derför att här visar sig
ett bestämdt sträfvande att ordna dessa stycken
så, att de komma under de landskap, för hvilka
innehållet kan anses karakteristiskt, undrar man,
hvarför t. ex. »skatan» fått sin plats just i
Uppland och »göken» i Vestergötland. En del af
dessa fristående natural-historiska taflor skulle,
förutsatt att vår literaturs tillgångar det medgifva,
kunna med fördel utbytas mot landskapsbilder med
dessa ämnen såsom staffage, eller med andra ord mot
berättelser - vare sig ur verkligheten eller dikten -
i hvilka landskap, folklif och djurverld skildrades
i närmare förening. Genom sådana berättelser skulle
äfven en och annan egendomlighet hos de särskilda
lanskapens befolkning kunna på ett oskadligt sätt
framhållas. Deremot är det ej utan sina betänkliga
sidor att företaga ett sådant uppräknande af
egenskaper, som läseboken gör rörande Dalkar-larne
och Bohusläningarne. Hon är ju afsedd att begagnas
äfven i Dalarne och Bohuslän, och det är att befara,
att de uppräknade goda egenskaperne kunna väcka
högmod och sjelfbelåten-het hos den enskilde, medan
han deremot är benägen att med afseende på de dåliga
urskulda sig dermed, att de ligga i blodet hos hans
folkstam. Stycket »Vadstena» bör få lemna rum åt något
bättre. Det synes oss, att deri tankarne blifvit
för rimmens skull något styfrnoderligt behandlade,
och att föga njutning är att hemta af ett språk
uppstyltadt som detta:
»Res dit och se bland lemningar, som rasa,
Birgittas vålnad fl v för den af Vasa !»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
