Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statskunskap och fosterländsk bildning. Anteckningar för akademiska examina i statskunskap af W. E. Svedelius. Grunddrag till svensk och allmän statskunskap af Wilh. Tham. Sveriges statskunskap i kort sammandrag af C. G. Malmström. Tredje upplagan omarbetad af H. Forssell. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSKUNSKAP OCH FOSTERLÄNDSK BILDNING.
109
underhuset skulle blifvit borttagen och numera en
hvar vara röstberättigad i England, hvilken har sitt
eget hushåll och betalar utskylder. Så demokratisk
har ännu ej Englands författning blifvit. Thams
uppgift gäller blott städerna eller en valklass i
dessa. För landet gäller, hvad Svedelius uppgifver,
att census endast ytterligare nedsatts. Om Tham
nu också tillagt, att representanterne sakna
arfvode, äfvensom några upplysningar om valsättet
eller valkostnaderna, så hade man insett, huru
pass aristokratisk ännu Englands representation
är. Till de sex platser för universiteten, Tham
uppgifver, böra läggas en för Londons och två för de
skottska. Liverpool och Manchester skicka nu mera än
två representanter hvar; flere grefskap sända öfver
fyra o. s. v. Upplysningsvis må nämnas, att Skottland
fått 7 nya platser af de 52 indragna engelska,
hvarför det öfverklagade missförhållandet mellan
England och Skottland äfven genom den senaste reformen
något minskats. Vi sakna hos Svedelius upplysning
om Englands läroverk; hos Tham om grefskapens antal
eller storlek. Att sifferuppgifterna mångenstädes ej
öfverensstämma hos de begge författarne, behöfver
näppeligen nämnas. Svedelius t. ex. omtalar i
Preussen 21, Tham 28 Apel-lationsgerichte; möjligen
afser den förre med sin uppgift icke de nyvunna
länderna. Eörfattarnes uppgifter skilja sig i fråga om
den domstol, som i Preussen har att afdöma anklagelser
mot mi-nistrarne; men frågan torde för ett land med
Preussens konstitutionella förhållanden vara af ringa
praktisk vigt.
Hvad Sverige angår, upptaga begge den vanliga
uppgiften, att den ständiga rådkammaren inrättades
1602; först genom 1634 års regeringsform kunna
vi anse denna sak fastställd och tro, att man
bör upphöra att framställa 1602 års beslut såsom
afgörande. Skilnaden mellan indelning och rotering
synes oss böra fasthållas i historiskt intresse;
Svedelius skiljer ej alls båda sakerna, Tham angifver
riktigt skilnaden, men vidhåller honom icke i fråga om
Karl XI:s åtgärder härutinnan. En detaljerad kritik
af dylika arbeten kan ej tillhöra denna tidskrift,
en sådan torde ock vara föga behöflig med sådane
författare. Några anmärkningar vi upptecknat rinnas
i noten *)j
*) Namnet Bondeätten synes böra bortläggas för
den Erikska konungaätten (Th. s. 2). Äfven två
prester deltogo i lagmansvalet (Th. s. 5). Icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
