- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1869 /
167

(1869) [MARC] With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER. 167

het har mycket svårt att låta sig öfvertyga om
en sanning, som strider mot hvad han tror vara en
hans ekonomiska fördel. Han vill ej öfvertygas och
derföre blir han ej lätt öfvertygad. Och den som nu
förmenar, att grundskatterna böra såsom orättvisa
bortfalla utan, eller mot en otillräcklig, ersättning
till staten – hvilket naturligtvis skulle medföra
vinst för den, som i försvinnandets ögonblick vore
egare af den skattskyldiga jorden - han måste derför
ogerna öfvertygas, att ingen orättvisa finnes. Ämnet
är dessutom alltför tacksamt för att förbises af
politiska demagoger, som genom passionernas och
särskilt vinstbegärets smekande vilja skaffa sig
sjelfva inflytande eller penningar. Villfarelserna
i detta ämne komma derföre utan tvifvel att näras
äfven af sådana, som inse deras rätta halt. Men det
är alltid farligt för en stat att nära ett sådant
agitationsmedel i sitt sköte. Klokheten kräfver
derföre att i tid undanrödja det. Men dertill är det
ingalunda nog att, såsom kommittéen föreslår, tillåta
aflösen af en del af grundskattens belopp å vissa
gårdar. Snarare skulle detta halfva eller fjerdedels
medgif-vande verka motsatsen. Man skulle fråga: H
vårföre får ej all grundskatt aflösas? Och man skulle
säkert ej känna sig öfvertygad af kommittéens dunkelt
sagda, emedan dunkelt tänkta, försök till bevisning,
att grundskatter, när de äro höga, äro till men för
jordbruket, men ej eljest. - Skall målet vinnas,
så måste åtminstone möjlighet finnas att få bort
all grundskatt. Ar all sådan försvunnen, så har
man derigenom vunnit äfven en annan icke föraktlig
fördel: en större enkelhet och Öfverskådiighet i
beskattningsväsendet.

Men hvilken öfvertygelse man än må hafva om
önskvärdheten eller olämpligheten af genomgripande
förändringar i afseende på jordbeskattningen, så
kan man ju alltid företaga en undersökning, hvilka
åtgärder skulle vara de lämpligaste, eller de minst
förkastliga, för vinnande af ändamålet: en jemnare
beskattning.

Två hufvud vägar äro härvid tänkbara och äfven af
erfarenheten pröfvade; man kan antingen söka att på
ett likformigt sätt fördela hela grundskattebeloppet
å all jord; eller ock kan man sträfva till ett
grundskatternas totala eller partiella . upphäfvande.

Det första systemet är, synes det oss, alldeles
otillämpligt på våra grundskatter. Äfven i länder, der
det tillfölje af olika förhållanden kunnat genomföras,
medför det dock stora svårigheter och olägenheter. För
dess genomförande fordras naturligtvis en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:36:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid69/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free