Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 NÅGRA ORD OM VARA GRUNDSKATTER.
löränderliga, naturligtvis medföra de förderfliga
följder, som man med orätt velat tillskrifva de
oföränderliga grundskatterna.
Grundskatternas totala eller partiella försvinnande
åter kan vinnas genom deras efterskänkande eller
genom deras aflösning. Man synes nu för tiden
hafva funnit det allt för oförskämdt att fordra
deras totala efterskänkande; sådana förslag vinna
åtminstone ingen allvarlig uppmärksamhet. Man har
kommit nog långt i insigt om våra grundskatters
natur och verkningar, för att finna, att en dylik
åtgärd skulle utgöra en orättvisa emot hela den
del af Sveriges befolkning, som i följd af den
frikostiga gåfvan till en viss klass af medborgare
skulle komma att blifva mångdubbelt högre beskattade
än förut. Deremot talas rätt mycket om en partiel
eftergift af grundskatter. Det är likväl klart, att
samma anmärkningar, som gälla emot efterskänkande af
det hela, gälla äfven mot eftergift af en del. Endast
under ett vilkor kan en eftergift försvaras; om den
nemligen är det bästa medlet för vinnande af något
samhällets ändamål, hvars stora värde kan motsvara
den uppoffring, som kräfves. Eftergiften bör dock
naturligtvis ej göras större, än ändamålet fordrar.
Från denna synpunkt synas äfven hrr Charpentier
och Leijon-hufvud hafva sett saken. De föreslå en
partiel eftergift för att undanrödja ett i deras
tanke befintligt skadligt missförhållande. Hela
talet om eftergiftens nödvändighet ur denna synpunkt
förfaller dock, så vida kommittéens åsigter om höga
oföränderliga grundskatters förderfliga verkningar
på jordbruket och jordbrukarens ställning befinnas
vara oriktiga.
Grefve de la Gardie och många med honom önska en
partiel eftergift under form af billiga vilkor vid
en aflösning. Eftergiftens rättmätighet under sådan
gestalt beror på önskvärdheten af en aflösning samt
dess behöflighet för dennas åstadkommande.
En aflösning kan antingen bestämmas obligatorisk för
jordegarne eller ock beroende af deras fria val. Den
obligatoriska aflösningen torde svårligen kunna undgå
att anses som ett våld mot jordegarnes frihet. Grefve
de la Gardie och kammarrådet Falkman önska dock
en obligatorisk aflösning, tydligen på grund af
deras åsigt om den stora vigten af grundskatternas
försvinnande. De frukta, och med skäl, att det eljest
skall draga mycket långt om, innan aflösningen blir
fullbordad, om den ens någonsin blir det. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
