Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen och Tyskland. Henning Hamilton: Kriget i Tyskland 1866. E. de Laveleye: Tyskland efter 1866 års krig. Fri bearbetning efter franska originalet af H. Hamilton. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 PREUSSEN OCH
TYSKLAND.
på det statsekonomiska fältet, får man i Laveleyes
arbete en mästerlig skildring af Preussens materiella
utveckling, dess styrka så i militäriskt som
i ekonomiskt hänsende, hvarigenom han gifver en
kraftig erinran, nödvändig att behjerta ej minst i
vårt land, derom att iusigt, ordning och sparsam h
et äro de verkliga grunderna för ett folks lycka och
statens styrka. Men under det så många af vår tids
både lärde och statsmän tyckas anse, att politiken är
ett räkneproblem, der största siffran fäller utslaget
(Napoleon III har ju sjelf förklarat, att »ett folks
makt beror af det antal män, som det kan ställa under
vapen»), vågar här en nationalekonom öppet bekänna,
att, när man vill förklara menskliga händelser,
måste man ovilkorligen uppsöka moraliska orsaker,
och att hvarje stor framgång här i veiiden alltid är
en frukt af antingen en intelligensens öfverlägsenhet
eller en karakterens styrka.
Begge författarnes arbeten likna hvarandra deri,
att de betrakta händelserna från en vidsträcktare
synpunkt, än den vanliga, i det de ej åtnöja sig med
det, som ligger för allas ögon, utan vilja hafva en
förklaring, som tillfredsställer deras förstånd och
hjerta. Men resultatet är helt olika hos begge;
ty då grefve Hamilton tydligen anser Preussens
eröfringsbegär ensamt hafva framkallat brödrakriget,
och att det derför ensamt bör bära skulden för den
dofva oro, som genombäfvar Europa, ser Laveleye
i 1866 års händelser sista länken i den kedja af
strider, hvilka börjande med det protestantiska
Tysklands kamp mot det katholska, sedan öfvergingo
till rivaliteten mellan Preussen och Österrike, och nu
på sista tiden, om ock för mången omedvetet, blifvit
en strid om Tysklands både frihet och enhet. För att
bättre kunna förstå, att striden har gällt enheten
inom Tyskland samt friheten för både detta och
Österrike, i hvilket afseende vi ej kunna annat än
dela Laveleyes åsigt, samt för att visa, huruledes
Österrike sjelft småningom dragit öfver sig 1806 års
händelser, vilja vi i korthet öfverskåda de sista 20
årens tilldragelser, för så vidt de häröfver sprida
någon belysning.
Allt som födes till verlden, födes under smärtor,
och så har äfven förhållandet varit med idéen om tyska
folkets enhet. Den förnedring, som segrarne vid Jena
och Auerstädt och Napoleonska despotismen bragte öfver
Tyskland, blef ett elddop för det tryckta landet,
så för dess beherrskare, som för dess folk. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
