Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk ekonomi. Ambroise Clément: Den politiska ekonomien i sin närvarande utveckling. På svenska utgifven med Inledning och tillämpning på Fäderneslandets förhållanden af C. F. Bergstedt. Af J. W. Arnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 POLITISK
EKONOMI.
genom att sätta en mängd kapital och tjenster i stånd
att producera, och att den således i den mening
ökar tillgången på kapital, att den räddar en ej
ringa del deraf från improduktiv förbrukning eller
hvila och låter den ingå i produktionens tjenst. På
samma sätt omnämnes endast i förbigående bankernas
väsentliga uppgift, att uppsamla ledigt kapital,
och sedelemissionens fördel finner han egentligen
ligga i besparingen af klingande mynt, då vi deremot
tro den vara att understödja krediten genom att
ersätta en mängd mindre beqväma kreditpapper med
ett annat lättare cirkulerande såsom bytesmedel,
samt att derigenom äfven göra produktionens
jemna gång mera ostörd af tillfälliga rubbningar
i penningetillgången. Författarens åsigt, att
sedelemissionens gränser till god del bero af bankerna
sjelfva, och att den såsom fri naturligen sträfvar
att öfverfylla marknaden och nedtrycka myntvärdet,
torde icke vara af erfarenheten bekräftad, och hans
förslag att genom lagstiftningen söka garantier
icke allenast för sedlarnes inlösning utan äfven
mot den omvexlande omåttliga utsträckningen och
sammandragningen af sedelcirkulationen, torde
tillsvidare få anses overkställbart.
Läran om rikedomens fördelning har författaren
behandlat jemförelsevis mera knapphändigt. Då denna
afdelning af politiska ekonomien är så att säga
mindre färdig, och dess hittills erhållna resultat
äro föremål för många protester, skulle författaren
likväl vid behandlingen af denna otvifvelaktigt
funnit vida mera utrymme för sin kritik. Vi anteckna
sålunda t. ex. att icke någon uppmärksamhet blifvit
egnad åt den ej obetydliga tyska literatur, som i
motsats till vetenskapens theorier om fördelningen af
rikedomen mellan arbetet och kapitalet, och om detta
förras växande betydelse och afkastning, drifver den
läran, att den nuvarande industriella utvecklingen
direkte sträfvar att med tillintetgörande af den
mindre industrien monopolisera produktionen och dess
vinst i allt färre stora kapitalegandes händer, att
den derigenom gör arbetet till kapitalets slaf och
undergräfver icke allenast samhällets välstånd utan
äfven sjelfva dess bestånd.
Enär naturligen både tid och utrymme hafva förnekat
oss att följa författarens framställning i alla dess
delar, hafva vi ansett tjenligast, att i vår lilla
anmälan till diskussion upptaga några af de åsigter,
som vi ansett antingen ofullständigt ^utvecklade
eller äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
