Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA HISTORIESKRIFNINGEN RÖR.
GUST. ADOLF. 289
E. Klgh:s arfläuder, och genorn hvilkas områden passet
nödvändigt måste tagas, nu förpliktat och obligerat
sig att helt och hållet afstå från deras defension
och att för samma ändamål och intent ingalunda inlåta
sig med andra potentater; för att ej nämna, att
från Storbritannien ringa hjelp är att förvänta. Vi
kunna derför icke inse, huru och på hvad sätt denna
olycka vi et arma ta manu skulle kunna afvändas;
hysa dock ännu den fasta tillförsigt, att våra hos
H. Rom. Kejserl. Maj:t och Kärlighet närvarande
sändebud skola kunna uträtta något fruktbärande i
denna sak; vilja ock framgent icke mindre beflita
oss om att tänka på medel och utvägar, på det denna
svåra fråga måtte nå en god och dräglig utgång».
Ännu samma månad, som detta bref skrefs, upplöste
sig den evangeliska unionen efter att i den
Böhmisk-Pfalziska frågan hafva spelat en rol, nog
ömklig: för att förtjena det åtlöje, som följde
denna »union» då den snöpligen afträdde från den
politiska skådebanan. »Bland folket sjöng man om de
unierades trohet, som krupit in i jägarhornet och
af jägaren blåstes ut i alla vindar. Den smalt som
snö, säger en flygskrift. Och Camerarius skrifver
med sin spetsiga penna: »»Det vore hellre att önska,
det aldrig någon union funnits, än att den med dylik
smälek skulle taga en ända»» (Droysen). Dess förvända
åtgärder i farans ögonblick har Gustaf Adolf i sina
bref till Johan Kasimir underkastat en lika sträng
som träffande kritik.
Man må under sådana omständigheter icke förtänka
Kristian IV, att han, uppgifvande sin numera o
verkställbara plan till en omfattande beväpnad
koatition mot kejsaren och ligan, företrädesvis
bevakade sin egen fördel och begagnade tillfället
att genom-drifva sin son Fredriks val till koadjutor
i erkestiftet Bremen *).
Emellertid upphörde han ej att på underhandlingens
väg lägga sig ut hos kejsaren för den afsatte och i
akt förklarade Pfalziske kurförstens återinsättande i
sina arfländer och sin kurvärdighet. Att Kristian IV
härvid troget gick hand i hand med sin bundsförvandt,
konungen af England, kan icke heller billigtvis
*) Rörande hela denna fråga samt det tillernade
förbundet mellan Danmark och Nederländerna finner
man intressanta upplysningar i den år 1620 till
Nederländerna och England affärdade P. Falks
skrifvelser (i Oxenstj. saml. i kgl. riksarkivet
i Stockholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
