Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA HISTORIESKRIFNINGEN RÖR.
GUST. ADOLF. 295
mot slutet *af år 1620 afbrötos genom slaget vid
Prag och Fredriks bråd störtad e flykt från sitt
nyss förvärfvade konungarike. Om hösten samma
år lopp Sveriges senaste stillestånd med Polen
till ända under för Gustaf Adolf ganska gynnsamma
utsigter att med framgång fortsätta kriget. Polen
hotades nämligen då af ett krig med Turkiet och
sökte derför genom Englands bemedling utverka sig en
förlängning af stilleståndet med Sverige. Konung Jakob
skyndade ock att härom tillskrifva Gustaf Adolf,
uppmanande honom att i den hotade kristendomens
namn bifalla po-lackarnes önskan *). Dessa kortsynta
bemedlingsförsök, som träffande bedömas af Droysen,
lemnades dock utan afseende af Gustaf Adolf, hvilken
tvärtom begagnade sin envise och oförsonlige fiendes
trångmål till Eigas eröfring. Kort derpå ingicks ett
nytt stillestånd, hvilket efter hand förlängdes till
hösten 1624**).
Under tiden hade Gustaf Adolf med lifligt deltagande
följt tilldragelserna i Tyskland. Der förvärrades
ställningen med hvarje år, och det var all anledning
att befara, att, sedan det protestantiska Tyskland
väl måst underkasta sig kejsaren och lugnet der
blifvit återstäldt, det habsburgska husets förenade
makt skulle vända sig mot Holland. Och skulle
man icke då äfven mot Sverige åter upptaga de vidt
utseende planer, hvilka afbrutits genom den böhmiska
revolutionen? Detta inbördes sammanhang mellan den
svenska och den böhmisk-pfalziska frågan antyder
Gustaf Adolf redan 1620 i ett af sina bref till
Johan Kasimir (dat. den 25 Jan.). Han hade i detta
bref förutsagt, att den krigslåga, som deri böhmiska
rörelsen täridt, icke så lätt skulle kunna släckas,
»und alsso wir vestro, wie ihr nostro malö, eine
zeitlang ruhe haben». Detta hade af honom yttrats
egentligen blott med hänseende till den då af honom
föreslagna samverkan mellan Sverige, den evangeliska
unionen och böhmarne, hvarvid Gustaf Adolf erbjudit
sig, att genom ett infall i Liefland afleda de polska
stridskrafterna från inblandning i den böhmiska
frågan. Numera hade
*) Jakobs bref till Gustaf Adolf, dateradt Tibols
den 14 Oktober 1620. Afskr. bland P. Falks papper
i kgl. riksarkivet i Stockholm samt det af Droysen
citerade af den 29 Mars 1621.
**) Att Sigismund begagnade detta stillestånd för
att år 1622 sända kejsaren hjelp trupp er, synes af
L. Camerarii bref till J. Kutgersius, dat. Bremen
d. 28 Juni 1622.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
