Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroboksliteratur. C. T. Odhner: Lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks Historia för Skolans högre klasser. Förra Häftet. Af H. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAROBOKSLITERATUR.
309
flita sig om en yttre korthet, och vi tro, att hr
O. skulle göra sitt arbete och läroverken en väsentlig
tjenst, om han sjelf här och der förminskade det
pensum, han föresatt vår ungdom, ty vi kunna knappt
hoppas, att hr ecklesiastikministern ens till förmån
för en så god lärobok skall dekretera en eller par
timmar till i veckan åt detta läroämne.
Det är för kritiken svårt att påpeka, hvar
sådana indragningar skulle kunna anbringas; dock
föreställa vi oss, att den svensk-a .»medeltidens
förra afdelning» skulle kunna betydligt förkortas,
och likaså hafva vi något mindre kärlek än förf. för
det parti af vår historia, som han sammanfattar
under namnet Unionstiden: 13 S 9-1521. Man må huru
mycket som helst äflas att framhålla dess betydelse
för den skandinaviska enhetstanken, vi komma dock
icke ifrån, att det till sina historiska hufvuddrag
är en tid af jem-förelsevis ringa intresse för det
uppväxande slägtet; det är en af dessa perioder,
som i pedagogiskt hänseende äro ofruktbara, emedan
de proppa lärjungens hufvud fullt af namn och årtal,
utan att ynglingen kan binda dessa data ihop till
stora händelser.
Likaså vill det synas oss, att Norge och Danmark
fått litet för stort utrymme i medeltidsafdelriingen
af hr 0:s lärobok. Vi vilja alldeles icke. förneka
det dramatiska intresse, som Danmarks och ännu mer
Norges historia eger mellan nionde och fjortonde
århundradena; men. vi förneka alldeles, att detta
intresse kan väckas af den skelettartade öfversikt,
som hr O. helt naturligt varit tvungen att gifva
af dessa romantiska fejder. Det skall inhem-tas vid
läsningen af en sådan bok, som Sturelsons, eller af
någon vidlyftigare modern bearbetning af sagornas
berättelser. Men hvad betydelse har då t. ex. deri
Norges och Danmarks historia, som hr O. upptager
sidd: 62-73? Fylld som den är af händelser och
namn, skall den med säkerhet blifva en svår lexa
för lärjungarna; men är den alldeles nödvändig för
att förstå Sveriges historia under samma tid? Vi tro
det icke. Den hade kunnat inskränkas med minst tre
fjerdedelar och ändå gifva all den antydning, som
varit nödig för att förstå beröringen mellan de tre
nordiska länderna under samma tid. Hr O. har sjelf
ss. 171 -173 gifvit ett förträffligt exempel på,
huru en teckning af grannländernas öden kan inom en
helt liten ram inrymmas.
Dock, nog med kritik! Det här sagda förhindrar
oss icke att än en gång tacka hr O. för denna vår
hittills yppersta lärobok i Sveriges historia. Utan
tvifvel skall den inom kort såsom sådan hafva vunnit
erkännande vid våra läroverk*).
*) Och skulle af erfarne skolman vår här uttalade
mening om arbetets vidd bekräftas, torde väl denna
lilla olägenhet kunna afhjelpas genom en revision för
nästa upplaga. Måhända kan den ock uppnäfvas genom
den mindre lärobok som förf. lär hafva under händer.
H. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
