Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 341
frågan, Första Kammaren dock med bifall till de
föreslagna grunderna angående sättet för värnpligtens
fullgörande, åldersklasserna och öfningstiden. Under
ärendets behandling framställde sig åtskilliga
vigtiga frågor, som tarfva närmare begrundande,
nemligen den om sättet för stamtruppernas organisation
och danande af tillräckligt befäl; vidare, frågan
om stamtruppers antal och förhållande till den på
allmän värnpligt grundade beväringsinrätt-ningen;
samt slutligen det svårlösta problemet, huruledes man
ur våra nuvarande förhållanden skulle kunna utveckla
det lämpligaste försvarssystem, och om dervid det
gamla indelningsverket borde tagas till utgångspunkt
för försvarets ordnande, eller om yxan borde sättas
till roten på detsamma, samt huruvida i senare fallet
detta borde ske med eller utan aflösning. Förslaget
om indelningsverkets upphäfvande och landtförsvarets
organisation ensamt på grunden af allmän värnpligt
blef visserligen afslaget, men då på samma gång de
grunder, som regeringens förslag innehöll angående
indelningsverkets förbättrande, äfven förkastades,
framkom ingen bestämd åsigt, som förde frågan örn
sättet för försvarets ordnande framåt. Meningarna i
dessa frågor voro på en mängd olika sätt delade.
Bland dessa förtjenar den mening särskild belysning,
som samlade omkring sig de af Andra Kammaren i det
särskilda utskottet insatta ledamöter med undantag af
en enda, och hvilken mening förut uttalats af de Andra
Kammaren tillhörande reservanter i den komité, som
varit tillsatt för utredning af frågan om rote-rings-
och rustningsbesväret; den mening nemligen, som anser,
att allmän värnpligt ej kan af konung och riksdag
såsom allmän medborgerlig skyldighet åläggas utan
kontraktsbrott hvad rust-och rothållen angår.
Det lär, har man på detta håll sagt,, icke kunna
bestridas, att det nuvarande indelningsverket eger
sin rättsliga och sociala grund uti de kontraherade
förbindelser, som i och ined de s. k. knektekontrakten
blifvit ingångna mellar Kougl. Maj:t och kronan å ena
samt landskapens menigheter å andra sidan. Mot de af
de senare i knektekontrakten gjorda åtaganden att
anskaffa och underhålla ett visst antal soldater,
blef dem tillförsäkradt, att, (på sätt orden lyda
i Kgl. Konfirmationen den 5 Dec. 1682 öfver det
med allmogens fullmäktige vid årets riksdag slutna
kontrakt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
