Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
för att derifrån afvärja fiendtliga anfall *), och
hade dessutom befäl Öfver en stående armé, som efter
den tidens förhållande ansågs tillräcklig till landets
försvar. Med denna armés uppsättande, rekryterande och
underhåll var den ordinarie krigstjenstskyldigheten
fullgjord, som förr påkallat utskrifning och nu
gjorde denna öfverflödig. Som man på dessa tider,
då Sverige var en eröfrande stat, ej tänkte sig några
ytterligare åtgärder för landets försvar behöfliga,
kan med skäl antagas, att man med indelningsverket
afsett att på en stadig fot en gång för alla
ordna arméväsendet. Man tänkte sig derför ej någon
annan utskrifning, än den, som förr användts till
regementenas kompletterande. Frihet från utskrifning
kan således ej gerna antagas hafva inbegripit mera än
frihet från den utskrifning, som förr varit behöflig
för regementenas kompletterande, d. v. s. frihet
från tjenstgöring i armén; en tjenstgöring, som ej
kunde vara annat än motbjudande, dä den i allmänhet
beräknades för en tid (i allmänhet 20 år), som nära
nog omöjliggjorde vidare återtagande af fredliga
yrken, och tillika, till följd af gällande privilegier
och frihetsmil, nästan uteslutande drabbat allmogen
och dess söner. Dessutom hade utskrif-ningen varit
förbunden tned ekonomiska uppoffringar, enär den
rote. ur hvilken den utskrifne blifvit uttagen,
var skyldig att besörja äfven hans utrustning och
underhåll.
De utskrifningar, som afsågos med den beviljade
friheten, voro således något helt annat, än den
inkallelse till personlig krigs-tjenst, som i senare
tider äfven benämts utskrifning och hvilken afser
skyldigheten för alla medborgare, att, hvad stånd
och samhällsklass de än må tillhöra, i en viss ålder
under viss öfnings-tid bildas till stridbarhet för
att i farans stund infinna sig och fullgöra en af de
högsta medborgerliga pligter.
Som emellertid denna af de historiska förhållandena
gifna tolkning står i strid mot de antaganden man
gjort i motsatt riktning, hafva vi att undersöka
deras halt, hvarvid vi för granskningen lägga till
grund det påståendet, att (jfr sid. 344) »alla
samtidens öfverens-kommelser och kontrakt mellan
kronan samt rote- och rusthållare äro äfven uppfyllda
med försäkringar, att de jemte deras barn.
*) Enligt L. L. Kg.-B. kapp. 2 och 5 voro ju alla
medborgare skyldig att "bistå honom med härfärd till
rikets gräns och landet med honom värja".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
