Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
man med fullt skäl sätta i fråga tillvaron af detta
allmänna tänkesätt. Det allmänna tänkesättets fordran
i detta hänseende har fått sitt rätta uttryck i
det sedan 1812 gällande lagstadgandet, som vi ofvan
anmärkt, att beväririgsskyldis: rust- och rotehållare
eger rättighet att sjelf inträda i krigstjenst för
sitt rusthåll eller sin rote med frihet att afgå
efter de fem beväringsårens slut. Hvarför har ej
något förslag väckts till ändring i detta stadgande,
om något sådant allmänt tänkesätt som ofvan omförmälda
verkligen funnits?
Yi hafva härmed sökt visa halten af de på senaste
tiden framkastade åsigterna om ett för rust- och
rotehållares m. fl. räkning existerande privilegium,
som gifver dera frihet från bevärings-skyldighet och
rätt att ej kunna utan eget samtycke af statsmakterna
åläggas någon vidare eller annan förpliktelse i
afseende på fosterlandets försvar, än den rustnings-
eller roteringsskyldighet, som åligger den jord,
de för tillfället ega. "Vi hafva äfven sökt visa
beskaffenheten af den rättvisa, som skulle skipas,
om de reala skattebördor, hvilka nu ingå i hemmans
värde, upphäfdes och fördelades på medborgare i
allmänhet. Härmed hafva vi dock ej velat påstå,
att de nuvarande skatteförhållandena äro af den
’förträfflighet, att de förtjena särskildt pris. Vi
tro tvärtom, att en skatteaflösning eller en
jemkning på rättvisa och billiga grunder, liknande
den, som försiggått i Preussen, är en fråga, sorn
ej låter sig aflägsna. En mängd nya förhållanden,
som kunna oberoende af egarens omtanke och arbete
förändra hemmans inbördes värde och på olika orter
låta grundskatterna kännas jemförelsevis olika
betungande, framställa den ständigt oföränderliga
räntan med tillhörande besvär i en allt annat än
fördelaktig dager, och kunna under stundom gifva deri
sken af orättvisa. Huru lagstiftningen än sträfvat
att borttaga det ojemnt tryckande uti dessa onera,
har den ej i alla hänseenden lyckats. Förhållandet
med den allmänna värnpligten är jemväl sådant, att
fråga kan blifva derom, huruvida ej deri minskning
i arbetskraften, som utsträckta vapen-öfningar med
beväringsmanskapet nödvändigt måste vålla, blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
