Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olika sätt att läsa Bibeln. Gamla Testamentets Literatur-Historia, i Uppsatser af A. Hausrath. Öfversättning. Om Bibelns Inspiration, af Richard Rothe. Öfversättning. Af C. F. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SÄTT ATT LÄSA BIBELN.
395
ning. Jahveh Zebaoth betyder således härskarornas,
d. v. s. naturkrafternas evige herrskare.
Genom det semitiska folklynnet går ett dystert drag,
som på ett förfärligt sätt utmärker dess stammar från
de folkslag, med hvilka de kommo i beröring. De voro
metmiskooffrare i mer än en mening. Till Baals och
Ascheras ära prisgåfvo sig prestin-norna i templen,
och den grymme Moloch mättades icke utan blod. Den
renare Jehovahkulten bortkastade denna styggelse,
och måhända är berättelsen om Isaks tillämnade
offerdöd ett folkminne af den brytning i stammens
vanor och tänkesätt, hvarigenom de förmåddes
kasta ifrån sig de rysliga barnaoffren och nöjde
sig med att erbjuda El Shaddai det mindre dyrbara
blodet af osjäliga vädrar. Men derför var ej den
menskligare seden med ens införd. Allt det förstfödda
var Jahvehs egendom, och lång tid sedan detta kraf
uppfylldes i den oblodiga formen af nazir-invigningen,
förekomma verkliga menniskooffer; Jefta skonade icke
sin enda dotter, och Samuel nedhögg Agag »inför
herran», sedan han på det förfärligaste straffat
Saul, som trodde sig göra Guds vilja i att skona
honom. Sjelfva omskärelsen, om hvars betydelse så
mycket varit tvistadt, torde ej kunna förklaras
annat än såsom blodig lösepenning, erlagd så att
säga i småmynt för gossebarnens lif. Såsom bevis
för riktigheten af denna uppfattning har man anfört,
att då Moses återkom till Egypten med sin hustru och
sin oom-skurne son, mötte honom Jahveh och ville
döda honom, men då omskar Sipora sin son, och Gud
skonade Moses. Plägseden består ännu i dag hos alla
kända semitiska stammar,, till och med hos de aflägsna
Etioperna, men förekommer, så vidt det är oss bekant,
icke hos något annat folk med liknande geografiskt
läge, hvarigenom man blir bragt att tvifla om dess
påstådda hygieniska bestämmelse.
Deri stränga och rena monoteismen, som predikades
af profeterna i sjunde och åttonde seklen, och i
fångenskapens degel allt mera skårades, för att
några hundra år senare med den klaraste låga lysa
öfver verlden, söka vi fåfängt i folkets seder under
do-marne och den första monarkien. Öfver allt offrades
och röktes åt Baal på höjderna, Jahveh dyrkades bland
de andra naturgudarne under bilden af en ung oxe,
och de rivaliserande gudarnes prester öfverbjödo
hvarandra i underverk, hållande liksom vad om hvilken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
