Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Gustaf III:s historia. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. III. B. von Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska. Afd. V (fragment) i Svenska Akademiens Handlingar. Del. 44. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 BIDRAG TILL GUSTAF ILT.S
HISTORIA.
vertygelsen om nödvändigheten af någon ändring blef,
ju längre det led efter 1756, allt mera allmän;
refvorna förvärrades, olyckorna hopade sig, och
flera förslag bragtes å bane att komma å stad någon
förändring till ett bättre. Fersen var naturligtvis
en af de främste i dessa underhandlingar; han var
landtmarskalk vid den riksdag, då det var i fråga
att på laglig väg a f skaffa en del af missbruken;
hans mäktiga personlighet, hans stora anseende borde
hafva kunnat i väsentlig mön gifva utslaget. Hurudan
var härvid hans hållning? Var den en mans och en
fosterlandsväns? Handlade han med kraft efter bästa
öfvertygelse? Eller - var antingen hans öga ej nog
skarpt för fosterlandets kraf, eller han sjelf
en sådan man, som väl kunde klandra bristerna,
men saknade vare sig den skapande förmåga, vare
sig det moraliska mod, som hade fordrats för att
upphjelpa det sammansjunkande fäderneslandet? En
hvar, som lärt att akta marinen, hade önskat att af
honom sjelf få bidrag till dessa frågors utredning;
men han ingår icke uti deras besvarande. Domen öfver
hans handlingssätt härutinnan förblifver öfverlåten
åt historieskrifvårens förmåga att göra redo derför,
eller åt deri lycka denne kan hafva att anträffa
källor, som kunna upplysa saken. Någon antydan om
sitt tänkesätt gifver oss Fersen, då han säger,
att vid 1769 års riksdag »kärleken för demokratiskt
sjelfsvåld, begäret att styra och den främmande
korruptionen kullkastade den med så mycken möda
uttänkta och i . verket satta planen»; annanstädes
åter talar han om att Adolf Fredrik icke hade
förmåga att regera med någon annan konstitution än
den då varande.
I stället för att fortsätta Frihetstidens skildring
på sådant sätt, som föregående del låtit oss hoppas,
gifver Fersen blott en skiss af hvad som återstår
af detta tidskifte, så vidt det rör Gustaf IILs
utvecklingshistoria, samt öfvergår redan i andra
kapitlet till framställningen af Gustaf IILs egen
regering.
Nå väl, med spändt intresse tager man i hand Fersens
skildring af Gustaf III; man känner så att säga i
luften, att denna teckning af snillekonungen från
hans store motståndares hand ej månde blifva ljus. Men
arten af denna skildring är den andra missräkningen,
som denna del af Fersens skrifter bereder läsaren. Man
hade af en man, sådan som Fersen, gjort sig räkning
på större billighet och väl äfven mindre ytlighet
vid skildringen af Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
