Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 NÅGRA SVENSKA
JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
annars öka de af denna jord utgående afgifter eller
besvär o. s. v. 1). Samma lyckliga förhållande har
äfven haft den mindre fördelaktiga verkan, att man i
senare tider allt för län^e dröjt med uridanröd-jande
af obilliga stadganden eller med lagstadganden rörande
frågor, för hvilka sådana saknats, men hvilka ej utan
verkligt lidande eller åtminstone ej utan verklig
fara för landboarne kunnat lem-näs jordegarne att
efter godtycke afgöra, - och att detta dröjsmål ännu
fortfar. Och samma lycka jemte vanans magt får man
väl ock tillskrifva, att något allmännare missnöje
öfver denna lagstiftningens underlåtenhetssynd hos
landboarne ej förr än i de aldra-sista tiderna
gifvit sig tillkänna annorlunda, än genom deras
deltagande i utvandringen till Amerika. Nu har dock
i rikets sydligaste landskap ett/ som det synes,
tämligen allmänt missnöje bland landboarne öfver deras
ställning till jordegarne formligen uttalat sig; ett
missnöje, som först gaf sig luft i fåkunniga försök
att få brukningsrätten genom ett penndrag förvandlad
till eganderätt och en lika fåkunnig vägran att
uppfylla i legoaftalen åtagna skyldigheter. Under
sådana förhållanden väcktes vid innevarande års
riksdag-åtskilliga förslag till förbättring af nu
gällande lag rörande aftal om jordlega.
Så föreslog en motionär utfärdande af en
förordning derom:
1) att kontrakt, som utgåfves till landbo
eller torpare å så kallad hoverijord (eri,
så vidt t vf ha oss bekant, endast i Skåne och
möjligtvis någon del af Halland känd benämning),
ej måtte ställas på mindre än tjugu års tid.
2) att arrendeafgiften för hemmanet eller torpet
borde i kontraktet noga bestämmas, ehvad den skulle
utgå i penningar, span-mål eller arbete, och intet
dervid lemnas åt kontraktgifvareris godtycke.
3) att kontraktinnehafvaren måtte vara fullt
tryggad i besittningen under den bestämda
tiden, så vida han fullgjorde sina åtagna
skyldigheter.
l) I större delen af Tyskland har i följd
utaf aflösningen af de s. k. bäuerliche Lasten
m. m. skilnaden mellan dominikal- och rustikal-jord
förlorat sin betydelse. I Österrike är den
uttryckligen upphäfd. I Danmark qvarstar deremot
skilnaden mellan hoved- eller avlsgårds-jord och
bondjord ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
