Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 NORDISK
UNIVERSITETSHISTORIA.
ord: »knappast medeltidens påfvedöme har någonsin
så ifrigt arbetat på att beröfva folken modersmålets
bruk, som de protestantiska skolorna i reformationens
första århundrade». Och denna rigtning uppbars
tyvärr äfven af det allmänna tänkesättet, der ännu
modersmålet ej kommit till heders, såsom vi bäst
kunna se i vårt eget land, då Gustaf I år 1533 vid
sitt försök att åter-upphjelpa skolväsendet fann
sig föranlåten att skrifva till stiften »... . och
hvar någre ville annars för eder säga, att de intet
annat lära än Svenska i skolorna, så sätter der ingen
tro till». Det skulle dock ännu dröja århundraden,
säger författaren, innan fäderneslandets lagar, dess
språk, historia och öfriga minnen ansågos värdiga
någon uppmärksamhet från universitetens sida. Ty
ännu var theologien vetenskapens fulländning,
hvarföre Köpenhamns-theologerna kunde förklara,
att de filosofiska vetenskapernas uppgift vore att
bana väg till theologien, och att denna sistnämda
kunde liknas vid en drottning, hvars tärna filosofien
vore. Och kyrklig var universitetets prägel och måste
det förblifva, särdeles så länge de fleste af dess
lärjungar studerade för att ingå i kyrkans tjenst. Vi
erinra äfven härvid om den roll, konfessionen
spelade i den tidens politiska strider, hvarigenom
theologerna blefvo politiska auktoriteter och de
fleste statsmän tillika voro theologer. Derigenom
blef den theologiska fakulteten den högsta och
deraf förklaras det besynnerliga deri, att vi nästan
alltid se lärarne sluta med att intaga en theologisk
lärarestol, hvilket då ej var annat än en naturlig
och rättmätig befordran. Det menliga i denna sed för
undervisningeris och deri vetenskapliga forskningens
kontinuitet och grundlighet är ögonskenligt, men
förhållandet var så djupt rotadt, att det fortlefde
ända in emot vårt århundrade, likasom skolans beroende
af kyrkan först i våra dagar begynt upphöra.
Hvad universitetets inre och rent vetenskapliga lif
angår, är denna sida naturligtvis den svåraste att
skildra, och författaren har genom sitt försök
i den vägen kanske mest gjort sig förtjent af
vår uppmärksamhet. Det vetenskapliga arbetet vid
universitetet har i början egentligen blott inskränkt
sig till föreläsningar och gaf sig endast småningom
uttryck i literära arbeten. Särdeles många och
omvexlande hafva dessa dock icke varit; på det hela
var under Kristian IILs tid uniformiteten rådande
både på det kyrkliga och vetenskapliga området. Tyvärr
hade, som författaren anmär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
