Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK UNIVERSITETSHISTORIA.
465
aktning och tacksamhet för den möda och skicklighet
de nedlagt på sin uppgift. Arbetet sönderfaller
i tvenne delar, af hvilka Weibull ensam utarbetat
den förra, som innehåller universitetets egentliga
historia 1668-1709, samt han och Elof Tegnér
gemensamt den andra, i hvilken meddelas biografiska
och bibliografiska upplysningar om styresmän
och lärare. Denna delning är lika naturlig som
nödvändig, men om vi skulle våga en anmärkning mot
den senare delen, så skulle det vara den, att vid de
i öfrigt förträffliga öfversigterna af de serskilda
professurernas historia, äfvensom på de enskilda
biografierna, finnes åtskilligt intaget, som gerna
kunnat hafva sin plats i den egentliga historien. Det
är dock en svårighet, ej lätt att undvika, såsnart
man går utöfver de vanliga torra matrikeluppgifterna,
och tacksam måste man vara för en sådan öfversigt af
ämnesfördelningen och föreläsningsföremålen, som den
till exempel, med hvilken följden af de theologiska
lärarne inlede.s.
Deremot måste det förvåna oss, att i den plan för
arbetet., som innehålles i Konsistoriets skrifvelse,
icke finnes någon antydan om en skildring af
universitetets vetenskapliga "lif, dess andel i
och inflytande på fosterlandets literatur eller,
som blir detsamma, universitetets betydelse för
den fosterländska kulturen och dess egen ställning
inom vetenskapens rike. Då denna väl är en af de
märkligaste sidorna i en dylik historia, hade det
varit önskligt att åtminstone se behofvet af dess
skildring erkändt. Så mycket heldre anteckna vi,
att författarne på mer än ett ställe sökt återgifva
hufvuddragen af den vetenskapliga lärareverksamheten.
Det var Karl X:s vidtfamnancle blick, som utkastade
planen till det nya universitetet nästan i samma
ögonblick, som hans svärd med Sverige återförenat hvad
naturen sammanfogat, men folkens öden åtskilt. Men
planen qväfdes redan i sin födelse af en ännu större,
då tanken på att eröfra hela Danmark hastigt vaknat
i konungens lifliga själ, och först sonens förmyndare
bragte idén till utförande. Ar 1666 beslöt regeringen
universitetets anläggande och 1668 invigdes det. En
stor och egen uppgift hade det i sin början, nemligen
att med det svenska väldet sammansmälta dessa nya
provinser, som genom århundraden tillhört ett annat
och, fastän beslägtad!, dock fiendtligt rike. Deras
befolkning var genom sina historiska minnen, lagar,
ja, äfven språket, skild från det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
