Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK UNIVERSITETSHISTORIA.
467
sätt utrustadt genom att dels genast bekomma åtskillig
egendom dels hugnas med löfte om ett framtida hemfall
af mångdubbelt
O
"~
flera (donationen uppgick ända till 1200 gårdar,
medan de Gustavianska hemmanen vid Upsala universitet
blott voro 313), så hann det aldrig tillträda mer än
en obetydlig del derutaf, innan först kriget och sedan
Karl XLs reduktion kom emellan. Riks-hushållaren såg i
första rummet på betryggandet af statens säkerhet; han
kände behofvet af en större stående krigsstyrka vid
rikets södra gräns, och så anslogos donationsgodsen
till underhåll af de stående kavalleriregementena. Och
så obetydlig var universitetets stat, att den 1682
slöt med den ringa summan af 4,500 daler silfvermynt,
ehuru vi ej böra glömma, att den sparsamme konungen
sedan understödde det, så att 1697 summan stigit till
7,300 d. s. Dessa svårigheter hafva nog haft sin stora
betydelse för detta tidehvarfs vetenskapliga lif. Ty
vi se ej någon lärare, som höjer sig öfver mängden,
för vetenskapen framåt och lyfter universitetet så som
Pufendorf under det föregående och Andreas Rydelius
i det följande tidskiftet.
Och huru kunde det annat vara, då vetenskapens
fordringar ?J sattes högre än att t. ex. i
historien man nästan aldrig kora öfver den gamla
tiden, och då man i ett examensprotokoll läser
sådana frågor och svar som: Quomodo describitur
bestia mo-narchioB qvarten? Resp.: Terribilissima
omnia conculcans. Filoso-åen sjönk tillbaka i
skolastikens armar, och språkstudierna, som dock
måste drifvas med ifver, emedan latinet ännu var
de lärdes språk, voro af en temligen mekanisk
art. Universitetets vetenskapliga alster gingo
ej heller öfver disputationsliteraturen, och hur
stort än antalet af dylika ej sällan är, torde deras
vetenskaplighet vara ganska problematisk. Redan eri
blick på titlarne inger rättmätiga farhågor, att
man inbergat sin skörd på det vetenskapliga fältet,
hvar helst den i första hastigheten kunnat vinnas,
utan att försöka gå på djupet och grunda en varaktig
odling. Betydligt inverkade nog äfven tvenne brister
i universitetets organisation, nemligen dels bristen
på lärostolar (så har i halftannat århundrade en
enda lärare burit hela den juridiska undervisningen
på sina skuldror och det har behöfts sådana män som
Holmbergsson och Nehrman för att ändock föra både
vetenskap och undervisning framåt) dels den skadliga
seden att lärarne turvis befordrades till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
