Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism. D:r L. Büchner: Kraft och Materia. Öfversättning från tionde tyska upplagan. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIALISM. 477
omgifning småningom förbytas i andra; man behöfver
icke och kan icke heller deraf draga den slutsatsen,
att dessa sinliga organers förändring och öfvergång
är orsaken till åtskilnaderna i lif. Upptäckterna
inom hjernans topografi hafva icke heller gifvit
något annat vid handen än den högst interessanta
iakttagelsen, att själens functioner hafva hvar
sin ceritrale functioriär, och att organet här som
annorstädes är ett vilkor för verksamhet; de hafva
alldeles icke bevisat, att det, som är vilkor för
själens yttringar, också är själen sjelf. Här stanna
tydligen Ögats och instrumentets upptäckter och bevis,
och här stannar ock i sina slutledningar den äkte
naturforskaren, icke utlåtande sig om hvad han icke
sett och icke efterforskat.
Men så gör icke hr Biichner och den skola, hvars
läror han predikar. För dem är det icke nog att
hafva undersökt den sinliga verldens synliga och
påtagliga företeelser eller att förklara dessa ur
synpunkten af de lagar, som erfarenheten gifvit dem
vid handen. För dem gäller det att förklara allt, »att
för de oförklarliga och oförmedlade fakta finna ett
inre sammanhang och en högre filosofisk enhet». Deras
uppgift är att söka den yttersta grunden för allt,
att finna det absoluta, som i sin tillvaro innesluter
allt gifvet, och att från detta härleda erfarenhetens
hela innehåll. Dermed hafva de ryckt upp ett steg
öfver naturforskaren, som alldeles icke gifver sig
ut för att förklara allt, emedan hans undersökning ej
går ut på mer än den sinliga naturens verld, och som
öppet tillstår, att det dessutom gifves mycket, som
från hans ståndpunkt är oförklarligt. Naturforskaren
arbetar under sträng vaksamhet att ej Öfverstiga ett
gifvet område, hvars gränser äro bestämda af en mängd
för honörn obekanta qvantiteter För materialisten
finnes ingen sådan begränsning, ty då han skall
förklara allt? få för honom ej gifvas några obekanta
qvantiteter. Naturforskaren påträffar» öfverallt i
sin verld verkningar af något, som icke är materia och
hvaraf materiens sammanhållning och förändringar bero,
och han kallar detta för Irnft eller lif, men hvad
detta är i och för sig, vet han ej och behöfver han
ej veta; det är ett x. Han handskas öfver allt med
endast förnimmelser eller förnumna föremål och tager
verlden sådan den iornimmes; men den förnimmande
sjelf, denna enhet för förnimmelserna, som kallas
»jag», är för honom åter ett x, som alldeles icke är
föremål för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
