Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkeologi. Bidrag till Bronskulturens historia i Skandinavien af professor S. Nilsson. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKEOLOGI.
507
pen, for hvilkas omdöme vi med skäl hysa största
aktning, att en Guizot och en Mignet ansett sig
böra vid ett par sammankomster inom 1’Académie des
sciences morales et politiques i Paris fästa, i de
mest smickrande ordalag, sina medbröders uppmärksamhet
vid hans Manuel d’histoire ancienne de 1’Orient. Vi
bedja derför våra läsare besinna, att de uppgifter, vi
här meddela, blifvit af oss godkände, icke derför att
hr Lenormant uttalat den, utan allenast derför, att
vi äro förvissade derom, att han troget återgifvit de
fakta, han funnit i källorna. Montesquieu har tyvärr
rätt, att det är mången sak, som hela verJden säger
efter, allenast den en gång blifvit sagd. Från sådan
maklig auktoritetstro må vi bedja Gud bevara oss.
Enligt de bevis, som hr L. framlägger, funnos
Fenicerna, som ingalunda voro fullblodige semiter,
utan fastmer kananeer, icke i Syrien vid pass år 2400
före Kristus, men de funnos der vid pass år 2300 -
alltså hade de vandrat in till det land, som efter
dem kallades Fenicien, mellan dessa tidpunkter. Han
visar vidare, hur Sidon, som under de första 500
åren var Fenicernas förnämsta stad, blef i grund
förstördt af Filisteerne år 1209. Si-donerne hade
dessförinnan med sina flottor beherrskat östra delen
af medelhafvet, Arkipelagen och Svarta Hafvet, dock
icke ända till periodens slut, då nybildade sjömakter
täflade med dem. Under de följande århundradena är
det Tyrus, som har främsta rangen bland Fenicerne
och då utvidgas deras välde öfver vestra delen af
Medelhafvet, och Gades anlades omkring år 1150,
större delen af Spanien koloniserades, och man
grundade faktorier äfven på Afrikas vestkust. Tyri
tid var ute efter år 574, men då fortsattes den af
det år 872 anlagda Karthago. Nästan alltid voro
Fenicerne beroende antingen af Egyptens konungar
eller af österns beherrskare. De rönte i allt hvad de
arbetade ett ganska stort inflytande utifrån, men de
egde stora industriela anlag, och de voro af yttersta
vigt såsom den gamla verldens handelsfolk. Man har
dock i någon mön öfverskattat deras arbetsduglighet,
ty glaset var kändt i Egypten långt innan en fenicisk
fot trampade sanden på Medelhafvets kuster, och det
alfabet, som Fenicerne spridde kring hela verlden,
var ej mer än en tillämpning af det egyptiska, hvilken
dessutom icke synes hafva blifvit gjord i första hand
af Fenicerne sjelfva, utan af deras bröder Heteerne,
hvilkas konungar till en tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
